Framtidsfabriken är en månad gammal. På en skylt står att rummet är renrumsstädat. Det finns en luftsluss. Luften där inne är torr och sjukhussteril.

[Ur nummer: 11/2003] Något konstigt är det med livsmedelsarbetare som ser ut som operationsteam. Ändå har vi har sett munderingen förut inom läkemedelsindustrin och elektronikindustrin.
Målet är att skapa längre hållbarhet och bättre kvalitet. Men det har ändå en märklig slagsida när det handlar om mat.
Christina Carlsson, som forskar om den framtida arbetsmiljön för livsmedelsarbetare, menar att det är något som vi kommer att vänja oss vid.
– Det går snabbt, säger hon och tillägger:
– En sak vi ska utvärdera är vilka skyddskläder som behövs för olika typer av tillverkning.
Det har ännu inte körts någon produkt i renrummet på Svenska institutet för livsmedel och bioteknik, SiK, i Göteborg. Det är meningen att företag ska kunna pröva sina nya idéer här. Det handlar om framtidens livsmedel och framtidens jobb. Två rum har byggts med renrumsstandard, sådan de har i läkemedelsindustrin. Det ger möjlighet att utföra experiment i kontrollerad miljö.

47 procent singelhushåll
Det är så nytt att ingen ännu har använt utrustningen, men flera företag är intresserade, säger Barbro Sundström, som är den som håller i själva bygget. Hon vill av sekretesskäl inte uppge vilka företag det är.
– Två saker driver utvecklingen, säger Barbro Sundström. Det är ökad globalisering och förändrade konsumentbeteenden.
47 procent av alla hushåll i Sverige är singelhushåll. Det är en stor andel. Här finns många pensionärer och ungdomar och de har nya behov, de efterfrågar ”mat på språng”, färdigmat. De äter där de befinner sig. Att micra sin mat är helt okej idag, det säljs också allt mer färdigmat och halvfabrikat. Det är till exempel inte längre många som skalar och skär potatisen själva, utan man köper djupfryst klyftpotatis. Kylda och frysta varor ökar och det blir mer konsumentförpackat.
Önskemålen kan vara motsägelsefulla. Livsmedlen ska ha lång hållbarhet och samtidigt vara färska. De ska vara snabblagade och samtidigt hälsosamma. Många tror på mat med specifika hälsopåståenden (och effekter), vilket kallas functional foods.

Robotarna kommer
Frågan är vilka konsekvenser de här trenderna kommer att ha på produktionen och jobben. Barbro Sundström menar att det kommer att skapa behov av ökad flexibilitet, fler produkter, fler produktbyten, nya förpackningar. Det kommer att bli nödvändigt att ställa om maskinerna oftare.
Ökad flexibilitet kan i vissa fall tillgodoses med hjälp av robotar, menar hon. Inom verkstadsindustrin har det här redan skett.
Plockandet och packandet kan robotar hantera. Upprepade moment passar att robotisera. Utvecklingen går snabbt. Det finns redan styckningsrobotar i charkfabriker i Norge. Det finns robotar som klarar att gripa även ömtåliga föremål, som livsmedel, som klarar att spruta ut majonäs. Men det finns fortfarande begränsningar och det kommer att krävas en hel del utveckling för att de ska komma på bred front.
Tidigare var priset ett stort hinder, men så är det inte längre.
– En robot är i dag inte en jätteinvestering, säger Barbro Sundström. De kostar 400 000 – 500 000 kronor.
SiK i Göteborg jobbar bland annat ihop med IVF, som är motsvarande institut för verkstadsindustrin och som jobbar mycket med robotteknik för denna bransch.
I första hand är det packjobben som kommer att försvinna. Det har redan skett i palleteringen och i kyllagren finns flera exempel. Utvecklingen kommer att gå allt snabbare.
Christina Carlsson påpekar att det är många manuella arbeten, pack- och plockarbeten, som kommer att försvinna. Det är arbeten som är monotona och riskerar att ge belastningsskador.

Kunskap och känsla hotas
Hon menar att utvecklingen är bra, men det gäller att vara uppmärksam på vilka fällor den innehåller.
När robotar övertar jobb försvinner också kunskap, det handlar om känsla för kvalitet. De som jobbar, plockar och packar vet när produkten är bra och när den inte är det.
Den här kunskapen måste behållas, och även utvecklas, när robotarna kommer.
– Det behövs helhetskunskap, säger hon. Framtidens maskinoperatörer måste kunna mycket mer. De måste förstå hela processen, så att de snabbt kan gripa in och göra det rätta.
På inmarsch är alla dessa nya kvalitetsstandarder, kontrollsystem, hygiensystem. Om något går snett i ett storskaligt system kan det få oöverblickbara konsekvenser. Dioxinskandalen i Belgien för något är sedan är ett exempel på vad den mänskliga faktorn kan ställa till med.

Satsa på utbildning
Kraven på utbildning kommer att höjas på personal som anställs. Christina Carlsson menar att företagen måste satsa på utbildning.
– De måste göra det om de ska kunna locka personal. Och jag tror att företagen blir alltmer medvetna om det.
En annan viktig faktor som driver på utvecklingen är systematiskt arbetsmiljöarbete. Förändringsprocessen är en viktig del av arbetsmiljöarbetet. Det gäller, menar hon, att så tidigt som möjligt förbereda inför den kommande förändringen, till exempel genom att ställa högre krav på utbildningsnivå redan innan förändringen genomförs och en arbetsorganisation som främjar detta.
Kunskap är ett vitt begrepp. Mycket sitter i fingertopparna hos livsmedelsarbetarna och riskerar att gå förlorad när robotarna tar över.
Barbro Sundsström berättar att inom verkstadsindustrin har en del företag som investerat i robotar blivit besvikna.

Mer kvalificerade jobb
Det har inte blivit så effektivt som de hoppades.
Robotarna krävde mänskliga övervakare, för att inte kvaliteten skull bli lidande.
Hon menar att livsmedelsföretagen måste vara uppmärksamma på det här, på vad för kunnande som rationaliseras bort. Mycket går att tillföra igen med hjälp av modern mätteknik.
Båda är övertygade om att det i framtiden kommer att bli andra  och mer kvalificeradearbetsuppgifter för livsmedelsarbetare.