”Invandring ska inte pressa lönerna”

Nr 9/2018

– Det måste finnas verktyg så att inte några får bära hela kostnaden för migrationen. Det handlar om att försöka undvika lönepress och få in alla på arbetsmarknaden, säger Torbjörn Hållö, som är LO-ekonomen bakom förslaget om etableringsjobb.

Migration är en komplex berättelse, vissa tjänar på den, andra förlorar på den. Ofta glöms den aspekten bort i debatten som
istället utgår från ett tvärsnitt: Går det med plus eller minus för Sverige?
– Men så enkelt är det inte, framhåller Torbjörn Hållö, eftersom man då riskerar att missa migrationens fördelningspolitiska effekter.
Den som har höga inkomster kan med ökat utbud på arbetskraft till följd av migration få tillgång till nya och billiga tjänster.
– Man kan ju se de här cykelbuden som cyklar runt i trafiken på vingliga cyklar med stora lådor på ryggen med mat som belägg för det. Det handlar ju inte bara om att vi fått datorer och appar utan det handlar också om att det finns arbetskraft som är villig att utföra dessa arbetsuppgifter på dåliga villkor.
Det är uppenbart, menar Torbjörn Hållö, att det i Sverige finns starka intressen som efterfrågar en negativ strukturomvandling. Man vill återinföra enkla jobb, det är arbetsuppgifter som försvunnit typ skoputsning.
– Jag tycker inte att det är rationellt och skulle inte trivas i ett samhälle där folk springer runt och öppnar dörrar. Den här typen av jobb kan aldrig bli välbetalda utan bygger på att det finns ett prekariat.

På fackliga sidan är alla överens om att negativ strukturomvandling är dåligt, det gynnar inte löntagarna. Men han uppfattar att arbetsgivarsidan är något mer splittrad i frågan. Det finns ideologiska delar av arbetsgivarna som tycker att enkla jobb är attraktivt.
Principöverenskommelsen om etableringsjobb som gjordes i mars i år mellan regeringen, arbetstagarna och arbetsgivarna kan ses som en seger för den del av arbetsgivarna som vill ha högproduktiva produktionssystem som kräver välutbildad arbetskraft med relativt höga löner.
– Det är ingen hemlighet att Teknikföretagen varit drivande bakom etableringsjobb och de har en syn som ligger närmare facket i den här frågan.
• Vilken betydelse har migrationen i det här?
– Den har jättestor betydelse. Det är klart att om man har nivåer med nyanlända som vi hade 2013, 2014 och 2015, då skapas en så kraftig press att det är svårt att hålla emot krav på sänkta löner och enkla jobb, säger han och fortsätter:
– Men om man kommer till mer normala nivåer, även om vi har mycket anhörig-
invandring, då är det mer hanterbart. Det kräver fortfarande stora insatser av vuxenutbildning, inte minst att de nyanländas barn får en bra skola, så att vi inte får en andra generations invandrare som har problem att komma in på arbetsmarknaden. Så det löser sig inte av sig självt.

När vi sitter i hans arbetsrum i LO-borgen tar han upp broschyren om etableringsjobb som LO gett ut. I den finns ett diagram som visar att det uppstått en närmast etnifierad arbetslöshet i Sverige. Av 350 000 arbetslösa 2017 var 200 000, alltså nästan 60 procent utrikesfödda.
– Fack och arbetsgivare kan inte göra anspråk på att reglera arbetsmarknaden om man samtidigt tillåter en sådan här utveckling, det får en massa konsekvenser. Det kommer att ställas krav från borgerliga partier på lagstiftade lägre löner.
Ett sådant förslag kom också i augusti förra året. Då enades de borgerliga om att lagstifta om lägre löner. Förslaget går ut på att ta befintliga lägsta löner i kollektivavtalen och multiplicera dem med 0,7, alltså sänka dem med 30 procent.
– Min förhoppning är att Moderaterna, om de kommer i regeringsställning, inte gör detta utan jobbar vidare med parternas förslag om etableringsjobb. Arbetsgivarna är angelägna att Moderaterna förstår betydelsen av det. Jag hoppas att förnuftet ska segra, för det verkar väldigt irrationellt att börja om från början.
I korthet går förslaget om etableringsjobb ut på att det sätts en snittlön för alla branscher. Den här lönen kommer att betalas ut som en riktig lön från arbetsgivaren samt ett bidrag från staten som totalt ger en inkomst
som motsvarar en lön på 19 700 kronor.
Kroken är att arbetsgivaren förbinder sig att anställa personen på heltid när han eller hon är klar med etableringsjobbet, vilket är det starkaste motivet för att den som går på etableringsjobb får erforderlig utveckling.

Arbetsgivaren får billig arbetskraft, men är medveten om att personen i fråga har bristfälliga svenskkunskaper och saknar centrala utbildningar. Efter två år med bidrag förpliktigar sig arbetsgivaren till att ge personen ett heltidsjobb med normala villkor.
– Det borde skapa relativt goda incitament för arbetsgivaren att se till att det blir schysst etablering, säger Torbjörn Hållö.
Hur mycket som ska vara jobb och hur mycket studier ska fackförbunden och arbetsgivarna komma överens om i respektive bransch. För livsmedelsindustrin blir det förhandlingar mellan Livs och Livsmedels-företagen.
Enligt överenskommelsen ska arbetstagaren ha rätt till SFI-utbildning och andra korta utbildningar som arbetsgivaren och anställd kommer överens om.

Om allt går som det är tänkt ska riksdagen besluta om etableringsjobben under våren 2019 och så drar det igång på hösten. Överenskommelsen är tillfällig, den gäller under fem år. Till en början räknar man med ett relativt blygsamt antal jobb, omkring 10 000, men om det slår väl ut kan det snabbt bli fler.
– Etableringsjobb handlar om att få folk i jobb utan att det får effekten av att LO-medlemmar får sänkta löner, säger Torbjörn Hållö.
Han är den ekonom på LO som är ansvarig för etableringsjobb och har länge propagerat för en sådan här trepartsöverenskommelse, inte minst efter flyktingkrisen 2015 som gjorde att det blev akut.
– Min analys är enkel. Vi har en bra arbetsmarknadsmodell, den har gett hög sysselsättning, hyfsad löneutveckling, alla är ganska nöjda, men det finns ett problem och det är att vi har fått en närmast etnifierad arbetslöshet.

Relaterade artiklar