Under fyra dagar träffades 398 ombud från 153 fackföreningar i 79 länder för att planera gemensam facklig kamp. Här är några glimtar av vad som hände

***
Livs delegation
Liv var representerat av förbundsstyrelseledamoten Håkan Persson, förbundsstyrelseledamoten Berith Andersson, tredje ordförande Eva Guovelin, förbundsombudsmannen Solweig Larsson och andre ordförande Gerald Lindberg. Stående framför gruppen, förbundsombudsmannen Pauli Kristiansson. Förutom Livs är även Hotell- och restaurangfacket och Kommunal svenska medlemmar i IUL och deltog på kongressen.
***
Alla borde ha samma
– Det borde inte finnas några mellanhänder som hyr ut arbetskraft. Alla som jobbar på slakteriet borde ha samma villkor, säger Anne Korkeamäki från finska Livs.
Hon är något så ovanligt som en kvinnlig nötstyckare. Arbetsplatsen är Atrias stora nötslakteri Kauhajaoki i östra Finland.
Hon tycker att inhyrda skapar helt onödiga motsättningar mellan styckarna. Det beror på att man jobbar på olika villkor och inte har något gemensamt språk.
Till hennes arbetsplats har det kommit inhyrda styckare från Ungern, Tjeckien, Slovakien och Tyskland.
***
Stående ovationer
Ma Wei Pin gick i pension efter nästan 40 år som IUL:s regionalsekreterare för Asien. Han avtackades på kongressen med stående ovationer. Här tar han emot en gåva av Jyoti Macwan, generalsekreterare för SEWA, Self Employed Women Association, Indien. Det är SEWA:s medlemmar som broderat den engelska texten på tygbonaden, fritt översatt: Till broder Ma Wei Pin med full respekt och kärlek från 1,3 miljoner medlemmar i SEWA med tacksamhet för ditt engagemang för vår gemensamma sak.
***
Tragisk arbetsolycka
Tim Kennedy och Charlie Donnelly kommer från National Union of Workers i Australien, med cirka 25 000 medlemmar som jobbar inom livsmedelsindustrin.
På kongressen berättade de och visade bilder från en kampanj som pågår i Australien som handlar om bättre arbetsförhållanden för dem som jobbar inom kycklingindustrin. Facket kräver säkra arbetsplatser och fasta jobb.
– Det här har länge varit en problematisk bransch. Kampanjen startades efter en tragisk arbetsplatsolycka, en indisk migrantarbetare som omkom på en kycklingfabrik på grund av att en maskin saknade skydd. Ett dödsfall som kom att bli mycket omskrivet.
***
”Mot osäkra jobb”
– Att kämpa för fasta anställningar är den viktigaste frågan, sa Walter Scott från brittiska Unite, som jobbar på ett kycklingslakteri i Skottland, ägt av holländska Vion, en transnationell jätte med anläggningar i många länder.
Walter Scott ingår i ledningen för den grupp av fackförbund som bildats inom köttsektorn. Ett viktigt mål i Europa är att tvinga företagen att behandla alla arbetare lika, också de många migrantarbetarna som hyrs ut av bemanningsföretag.
Också i Sverige är köttsektorn dominerad av transnationella företag som HK Scan, Atria och Danish Crown.
***
Debut i talarstolen
Annie Bird pustar ut efter att ha gjort ett engagerat inlägg på kongressen. Det var första gången någonsin hon talat på ett större fackligt möte.
– Jag är verkligen glad. Att tala till kongressen har gjort mig gett mig mer självförtroende. Klarar jag detta så behöver jag inte vara rädd för något, säger Annie Bird.
Hon är medlem i brittiska Unite och klubb­ordförande på Princes (konserv­fabrik) som ägs av Mitsubishi. Den stora fackliga utmaningen på hennes arbetsplats är kampen mot osäkra anställningar. Det finns många inhyrda, unga tjejer, som hon gör sitt bästa för att organisera.
***
Kartlägger mejerisektorn
Hector Luis Pone kommer från det argentinska facket Atilra som organiserar arbetare inom landets stora mejeriindustri.
I Argentina är det Sancor som är den dominerande arbetsgivaren och det finns ett samarbete med Arla Foods kring ett toppmodernt vasslemejeri. Andra stora spelare är nya zeeländska Fonterra som är en global exportör av mjölkpulver.
– Men vi har också en hel del små mejeriföretag kvar i Argentina, säger Hector Luis Pone som är ordförande i IUL:s styrgrupp för mejerisektorn.
Han säger att man söker efter en lämplig fokus för en gemensam mejerifacklig kampanj liknande den IUL har för de 53 sparkade inom Nestlé.
Men först måste man kartlägga hur sektorn ser ut, så att man vet vilka företag som kontrollerar produktionskedjorna, och vilka arbetsplatser inom de olika företagen som är organiserade.
***
Unilever har tänkt om
Malik Ghulam Mehboob och Qamar Siddiqui Ul Hassan, båda från fackföreningsrörelsen i Pakistan, berättar om fackliga segrar.
Många var från början inhyrda på Unilevers fabriker i Pakistan. Som inhyrd har man inte rätt att vara med i facket och arbetsvillkoren var mycket svåra, för att inte tala om osäkerheten att inte ha en trygg försörjning. Facket tog strid för att de med osäker anställning skulle få fasta jobb och fick stöd från IUL som också framförde klagomål mot att företaget inte levde upp till OECD:s riktlinjer. Det var en lyckad kamp. Unilever ändrade sig, inhyrda har fått fast jobb. Något som inte bara varit lönsamt för de anställda utan även för företaget. Andra sektorer har nu följt efter.
***
Fackfientligt Pepsi
Sheila Maphekola är medlem i Food and Allied Workers Union och klubbordförande på en av Pepsicos anläggningar i Sydafrika som har cirka 500 anställda.
– Vårt största problem är att vår arbetsgivare inte gillar facket och det som facket står för. Det känner alla av inom Pepsico.
Hennes fabrik är ovanlig. Alla är med i facket. Förklaringen till det är att fabriken från början hade inhemska ägare innan den köptes av Pepsico.
– Efter att vi blev uppköpta har allt ändrats till det sämre, det är svårt att få upp lönerna och många förmåner har försvunnit.
Hon berättar att de idag har många kontraktsanställda och att de kämpar för att dessa ska få en fast anställning.
***
Förnyat förtroende
Ledningen för IUL fick förnyat förtroende på kongressen. Ron Oswald, generalsekreterare, och Hans-Olof Nilsson, ordförande, fick fortsätta fem år till.
Hans-Olof Nilsson, som också är Livs ordförande, underströk att omvalet inte bara berörde honom själv utan också det egna förbundet, det vill säga Livs. ”Det är så att man kan göra ordförandejobbet lätt för sig men man kan också göra det svårare och försöka vara väldigt engagerad. Jag har valt det senare alternativet att vara väldigt engagerad” sade han och fortsatte: ”Och det innebär naturligtvis att mina kamrater framförallt i i Livs ledning får ta större ansvar och jag tycker att kongressen borde ge mitt förbund en stor applåd.”