Jaana ställer upp för att driva arbetslivsfrågor

Nr 5/2019

– Våra medlemmar har de lägsta lönerna i Finland och ofta de osäkraste anställningarna. För oss gäller det att få dem att rösta, säger Jaana Ylitalo, som är de finska LO-fackens gemensamma kandidat till EU-parlamentet.

Det är bara två dagar till det finska riksdagsvalet som hålls den 14 april när vi träffar Jaana Ylitalo och hon är fullt upptagen av det. Senare på eftermiddagen ska hon till Glaspalatstorget i Helsingfors vid det nybyggda museet Amos Rex för att dela ut flygblad för de finska socialdemokraterna.

Precis som i Sverige har LO-förbunden i Finland enats om en egen kandidat i EU-valet. Jaana Ylitalo, kommer från servicefacket PAM som tillhör de största fackförbunden och har cirka 220 000 medlemmar. Det är handelsanställda, hotell- och restauranganställda, fastighetsanställda och också andra serviceanställda. Jaana Ylitalo är intressebevakningsdirektör i förbundet, vilket innebär att hon ansvarar för ett 30-tal kollektivavtal. Dessutom är hon styrelseordförande både för SUN (Service- och tjänstebranschens Union i Norden) och för UNI Europa som omfattar fastighetsbranschen och privata bevakningsbranschen. Hon är finsktalande men talar även svenska obehindrat.

– Svenska är mitt första främmande språk, men det är engelska som jag använder mest.

Jaana Ylitalo är den kandidat till EU-parlamentet som har den mest gedigna fackliga bakgrunden av de 20 namn som Social-
demokraterna lanserar.

Dessa namn är inte rangordnade som i Sverige, i Finland lägger väljarna sina röster på den person de vill ska företräda dem. Socialdemokraterna i Finland har två representanter i parlamentet och totalt har Finland 13 parlamentsledamöter.

– Jag har ingen riktig aning om vilket stöd jag har i slutänden. Det beror på hur kampanjen går och hur det går för socialdemokraterna i riksdagsvalet i Finland.

Det är på PAM:s förbundskontor som hon tar emot oss. Det ligger åtta trappor upp i det runda huset i arbetarstadsdelen Berghäll. Huset rymmer flera organisationer, även det finska socialdemokratiska partiet har sin bas här.

Den stora utmaningen för Jaana Ylitalo och de finska socialdemokraterna är att motivera medlemmarna att rösta en andra gång när det är så kort tid mellan valen. Risken är stor att väljarna blir trötta. Röstdeltagandet i EU-valet ligger lägre än i Sverige. Servicefacket PAM har också haft sitt kongressval under våren.

På det stora hela vill de finska facken samma sak med EU som de svenska, men det finns skillnader som beror på hur kollektivavtalssystemen är uppbyggda. I Finland kan kollektivavtal genom lagstiftning vara allmänt bindande. Med detta menas att alla arbetsgivare inom avtalsområdet bör följa bestämmelserna i kollektivavtalet. Kollektivavtalens bestämmelser är minimivillkor.

Det finska systemet liknar i detta avseende några andra EU-länders, medan det svenska liksom det danska avviker. Det är en viktig skillnad, men bortsett från denna finns en gemensam agenda som syftar till att skapa EU:s sociala pelare med gemensamma EU-regler om minimivillkor på arbetsmarknaden, som bland annat täcker behovsanställningar (nollkontrakt) och egenanställningar.

Jaana Ylitalos egen valkampanj kommer att dra igång på allvar efter riksdagsvalet. Men redan har hon träffat många väljare och besökt en rad städer och arbetsplatser.

– Frågorna jag pratar om är desamma som i riksdagsvalet. Det handlar om kollektivavtalets framtid, hur det ser ut i Finland och i övriga Europa. Sedan handlar det om lagstiftningen på arbetsmarknadsområdet.

Hon nämner särskilt nollkontrakten, som i Sverige går under namnet SMS-anställningar, som är en fråga som hennes förbund varit engagerad i och där hon välkomnar EU-direktivet som ska reglera dessa osäkra anställningar.

Hon är engagerad i det som brukar kallas den sociala dialogen och fackets rätt att förhandla. Den kommer att påverkas av vilka partier som får majoritet i Europaparlamentet. Hon vet av egen erfarenhet hur illa det kan gå om det blir borgerlig majoritet. I höstas gick samtliga LO-förbund ut i politisk strejk i protest mot den försämring av anställningsskyddet som den borgerliga regeringen ville lagstifta om. Det gav resultat

– Det var första gången på länge som samtliga LO-förbund gick ut i politisk strejk. Vi var mycket eniga.

Relaterade artiklar