[Ur nummer: 04/2003] Det är Jonas Karlssons kommentar till AD-domen om utebliven permitteringslön. Han jobbar i nötstyckningen på Swedish Meats i Skara. Han blev permitterad utan lön en dag under 2002. Han säger att han följt det som hänt, trott att pengarna skulle komma.
– Jag är jättebesviken, det känns som om allt bara bli sämre för de anställda, den som arbetar är inte värd ett skit, säger han.
Han undrar om Livs kan kräva staten på pengar.
– Förbundet måste se över alla vägar att driva det här.
Han menar att Swedish Meats också borde tänka efter vad det är för signaler deras agerande sänder ut: att låta de egna anställda ta smällen, permittera utan lön, det säger en del om hur de ser på sin personal.
– De har numera svårt att få sommarjobbare och det här bidrar ju inte till att göra jobbet mer populärt direkt, konstaterar han.
Ingela Börjesson var också permitterad en dag utan lön i mars 2001. Hon jobbade på färsfabriken och var tvungen att ta en semesterdag. Sedan dess har hon sagt upp sig, bytt jobb till barnomsorgen, men hon har följt det som hänt, eftersom företaget ändå är skyldigt henne en dags lön, som hon ser det.
– Vi hade en nedgång i produktionen, det var därför de permitterade oss. Det känns lite jäkligt, det var ju bara vi som förlorade på det.
Numera jobbar hon som sagt inom barnomsorgen. Tycker att det är ett bättre jobb.