[Ur nummer: 07/2003] – Att med hjälp av EU-bidrag konkurrera ut mejeriindustrin i Dominikanska republiken är käpprätt åt helvete, säger Alexander Brankovic, vice klubbordförande på Arla Foods i Göteborg.
Han blev mycket upprörd när han fick ta del av uppgifterna om att en Nestlé-ägd mjölkpulverfabrik fått slå igen på grund av det egna företagets subventionerade export och att mejeriarbetare förlorat jobben.
Han tycker att det påminner om det som hände de svenska arbetarna i Gislaved, när däckfabrikören Continental flyttade tillverkningen till Tyskland.
– Det är oschysst konkurrens, säger han.
Möjligheten att exportera mjölkpulver med EU-bidrag påverkar mejeriföretagets agerande.
Det finns, menar Brankovic, en tendens att Arla Foods inte riktigt ger sig in i konkurrensen med de andra mejeriföreningarna på västkusten. När Falköpings, uppbackat av Skånemejerier, erbjuder kunder på västkusten lägre priser på sina produkter backar Arla Foods ur fighten, sänker inte sitt pris, utan väljer istället att sälja mindre k-mjölk på västkusten och istället torka mer mjölk.
Arla tar med hjälp av sin storlek och EU-bidragen på sig uppgiften att, inte bara vara en regulator av mjölkinvägningen, utan också av mjölkpriset. Genom att dra undan mjölk från marknaden, torka den och exportera den kan priset hållas uppe.    
  Arla reagerade kraftigt i samband med att det finska mejeriföretaget Valio exporterade fruktyoghurt till Sverige med EU-medel. Man tyckte då att det var osund konkurrens.
Redan i februari i samband Lutherhjälpens kampanj mot EU:s jordbrukspolitik tog Livsklubben vid Arla Foods i Göteborg i skarpa ordalag avstånd från företagets exportdumpning.