Projektet om styckares arbetsmiljö avslutat – men forskarna hoppas på nytt anslag för ytterligare studier

Knivskärpan är viktig när det gäller styckarnas arbets­miljö. Ju längre en kniv kan hållas vass desto bättre. Det kan också finnas skäl att dra ner på arbetstakten. Det kan både öka lönsamheten och minska uppkomsten av belastningsskador. Det visar ny forskning.
Styckarna hör till de grupper som drabbas värst av belastningsskador. Arbetsmiljöverket har ställt en rad krav på branschen för att förbättra arbetsförhållandena. Krav som företagen kämpat med att uppfylla samtidigt som de också haft problem med dålig lönsamhet och hård konkurrens från importkött.
Livsmedelsföretagen(LI) och Livsmedelsarbetareförbundet tog därför 2008 initiativ till ett forskningsprojekt vars utgångspunkt var att beakta arbetsmiljöaspekterna och företagens konkurrenskraft samtidigt.
Mål & Medel har skrivit om projektet tidigare, se nummer 3-2010 och nummer 2-2011. Nu är projektet avslutat och en
slutrapport har lämnats. Det som särskilt lyfts fram som en väg att förbättra arbetsvillkoren är betydelsen av knivskärpan samt styckarnas förmåga att hålla kniven vass.
– En vass kniv skär ju mycket lättare, det behövs mindre kraft att hantera kniven och dess­utom är det mindre risk att man slinter och skär sig om kniven är vass. Om man kan slipa kniven så att den blir väldigt vass och behålla skärpan väldigt länge så blir det en ordentlig förbättring för styckarna, konstaterar Jörgen Eklund, projektledare och professor på KTH.
Han och Kjerstin Vogel, sjukgymnast och doktorand, är mycket måna om att dela med sig av resultaten. Det är också många som varit involverade i projektet, både fackliga representanter och arbetsgivarrepresentanter. Ett tjugotal företag har också besökts och styckarna på dessa företag har involverats, från Nyhléns-Hugossons i norr till Ugglarps i söder, med tyngdpunkt på de större företagen.

Ingen större betydelse
I studierna som gjorts framkom att själva knivsorten inte hade någon större betydelse, det var individen som var avgörande för hur man kunde behålla skärpan.
– Det intressanta är hur man tar tillvara på den kunskapen, säger Kjerstin Vogel och understryker samtidigt att det inte är okej att köpa de allra billigaste knivarna utan det är de bästa knivarna på marknaden som de jämfört och utgått ifrån.
En sak är Kjerstin Vogel och Jörgen Eklund särskilt tillfreds med, nämligen tipshandboken som finns tillgänglig på nätet. Den är resultatet av att företag delar med sig av goda exempel och i utbyte får ta del av andra företags erfarenheter.
– Vi har fått positiva reaktioner på att det är bra att jobba öppet med dessa frågor, att man genom att dela med sig också får del av andras lösningar, berättar Kjerstin Vogel.
Förutom knivskärpan har forskarna också studerat utbyte och kvalité i relation till kvantitet och arbetstakt.
Det är framför allt franska studier som varit inspirerande på det här området. Det som framkommit vid dessa studier är att sänkt tempo och fler anställda kan vara lönsamt om det ger ett bättre utbyte och bättre kvalité. Så var fallet när styckarna skulle skära ut gåslever. När fler styckare anställdes, så att tempot kunde sänkas, blev också resultatet bättre och lönsamheten ökade. Samma gällde när takten sänktes för styckarna som styckade ankor. Det gav en högre utdelning i kött och kvalité. Intäkterna ökade från 0,42 euro per anka samtidigt som den ökade lönekostnaden var 0,06 euro. Samtidigt minskade belastningsbesvären och tröttheten.

Går att få mer kött
Studierna inspirerade de svenska forskarna att se hur det förhöll sig med styckarna inom den svenska köttbranschen. Dessa styckare hanterar kött för i snitt cirka 70000-80000 kronor per dag. Det borde vara möjligt att få ut mer kött om man skär noggrannare.
– Vårt budskap till företagen är att lägga fokus på kvalité. Sänk arbetstakten och se vad som händer. Det är värt att testa att jobba med kvalité och sänkt arbetstakt.
De har också själva studerat hur kvalitén påverkas av arbets­takten.
– Tillsammans med ett företag gjorde vi en studie och tittade på styckning av nötkött. Vi vägde varje köttdetalj och granskade kvalitén. Det var ett företag med fast lön, berättar Kjerstin Vogel.
Hon visar ett diagram av vilket det framgår hur kvalitén och utbytet påverkas av ökad och minskad arbetstakt. Forskarna har sedan räknat på vad detta innebär i pengar. Det visade sig att det handlar om stora summor. Det finns också många andra fördelar med bättre kvalité. Kunderna blir nöjda och lättare att behålla samt att arbetet inte sliter så hårt på styckarna.
– Vi kan inte tala för alla företag men där det finns utbytes- och kvalitetsproblem är sannolikt takten för hög, säger Kjerstin Vogel.
ILO, FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor, har tagit fram gränsvärden för arbetsbelastning. Man ska inte ligga på över 30 procent av sin kapacitet, det vill säga av det man har att ge i hjärta och cirkulation. Av det ska man inte behöva använda mer än 30 procent för att arbetet ska vara hållbart över tid.
– Vi har funnit att ett antal styckare legat över detta mått. Det vill säga att de sliter för mycket och på ett sätt som inte är bra för kroppen och inte heller för att kunna vara okej på fritiden, säger Kjerstin Vogel.
• Hur vet man om man ligger över gränsvärdet?
– Mätningen ska göras under arbetet och dessutom ska en konditionstest göras, svarar Kjerstin Vogel.
Forskarna har funnit att det är flera parametrar som spelar in, dels hur vältränad styckaren är, dels hur man använder kniven och hur vass den är.

Ett bra exempel
Jörgen Eklund understryker också att arbetet, hur tungt man lyfter, ser olika ut på de olika anläggningarna. Han nämner Dalsjöfors slakteri som ett exempel på ett företag som satsat på att förbättra arbetsmiljön och som byggt en helt ny anläggning för att eliminera lyften.
– Resultatet är positivt, arbetet har blivit lättare, konstaterar han.
Kanske blir det en fortsättning på forskningsprojektet. En kompletterande ansökan har lämnats in till AFA Försäkring för ytterligare studier i ett och ett halvt år.
– Vi har sett att kniven är central för styckarna. Redskapet som vi använt i vår studie, där vi mäter knivskärpan, kan man använda i utbildningssyfte. Tanken med det nya projektet är att sätta igång ett utbildningsprogram, ett pilotprojekt, som ska kunna läggas ut och bli tillgängligt för alla företag för att utbilda personalen på plats, berättar Kjerstin Vogel.
Hon hoppas att det nya projektet ska bidra till att man både lär sig att slipa kniven bättre och att hantera den så att man behåller knivskärpan längre.
Branschen har visat intresse för en sådan utbildning. Och om allt går vägen ska projektet drivas tillsammans med Scan och anläggningen i Linköping är tänkt att bli pilotanläggning.