Risken att drabbas av en olycka eller av lång sjukfrånvaro har länge varit mycket hög för en livsmedelsarbetare.

– Vi är lika belastade som byggnadsarbetare och blåljuspersonal, det har tyvärr inte hänt så mycket, säger Lena Persson, tidigare ombudsman på Livs.

I stort sett i varje nummer av tidningen berättar vi om en farlig arbetsmiljö. Under 2021 rapporterade tidningen om 17 arbetsplatsolyckor. Se separat artikel nedan.

Från 2016 fram till i november förra året arbetade Lena Persson som central ombudsman på Livs med ansvar för arbetsmiljöfrågor. Numera är hon anställd som ombudsman på LO med samma ansvarsområde.

Hon säger att det i dag finns en medvetenhet kring säkerhet och att man jobbar mer aktivt och bättre med olyckor och skador i arbetet.

– Vi har väldigt bra utbildningar för våra skyddsombud och vi har fått in arbetsmiljön i våra avtal. Våra skyddsombud har totalt 80 timmars utbildning, 40 timmar för bättre arbetsmiljö och 40 timmar för systematiskt miljöarbete. Vi jobbar bättre i dag än tidigare med arbetsskador, vi är bättre på att rapportera in, redovisa och ta hand om skador. Det är svårare att sopa arbetsmiljöproblemen under mattan, säger Lena Persson.

Ändå tycks det inte gå att nå en stor förändring. En svårighet är att livsmedelsbranschen har många inbyggda risker. 

– Vi jobbar med vassa knivar och verktyg, maskiner och transportband, blöta golv, heta ugnar och fritöser och många kemiska produkter. Arbetet är brett med många riskområden.

Men Lena Persson menar att krav på ökad effektivitet med slimmade organisationer har medverkat till att öka stressen och pressen i jobbet. Vilket i sin tur leder till olyckor och skador.

– Jag tror att vi har nått en punkt där vi faktiskt inte kan bli mer effektiva. Förr stängde man av maskinen för att ta en fikarast. Det görs inte i dag. Nu är det inte ovanligt att du får jobba för två personer under en halvtimme för att din arbetskamrat ska kunna ta rast.

Bristande bemanning med mer skiftarbete och pressade scheman gör det också svårare att jobba med säkerheten. 

– Arbetsgivare väljer i stor utsträckning att ta in bemanningsföretag som en lösning för att ha en så slimmad organisation som möjligt. Om man ”äger” personalen under sitt eget tak så är det en sak. Då har man förhoppningsvis en utbildad personal.

– Men kommer det in bemanningsföretag och du ständigt ska lära upp nya individer, då uppstår det problem. Det blir ett A- och ett B-lag. Man hinner inte lära upp, och som fackförbund når vi dem inte alltid eftersom de oftast inte är våra medlemmar.

Modellen med utökat skiftarbete har blivit allt vanligare. Många företag går från tvåskift till att rulla produktionen dygnet runt och det ställer till med problem, menar Lena Persson.

– Då händer det saker med både människor och maskiner. Du kan inte ha samma underhåll, personalen bli mer sliten och människor får det jobbigt med att pussla ihop sina liv.

• Vad är det då som måste göras?

– Personalansvaret måste tas på allvar. Arbetsgivarna vill ju göra det individbaserat – du har skrivit på policydokumenten och då har du ett individansvar att följa det. Men har du inte möjlighet i din vardag att gå på toaletten i lugn och ro så har du heller inte tid att kolla säkerheten runt omkring dig. 

Lena Persson menar att företagen fokuserar mer på livsmedelshygien än på säkerhet. Att verkligen gå igenom risker och faror slarvas det med.

– Bättre introduktioner, och det gör man sällan med personal som ”bara” ska vara inne i 14 dagar. Sen kommer man tillbaka igen i ett par veckor och så har det plötsligt gått ett halvår och man har inte fått en vettig introduktion till jobb och arbetsmiljö.

– Allt det här måste naturligtvis våra klubbar och förtroendevalda också jobba med. Men arbetsgivaren måste ge förutsättningarna, säger Lena Persson.

Jolan Wennberg, andre ordförande i Livs, håller med om Lena Perssons beskrivning av problemen med skador på arbetsplatserna.

– Riskerna i livsmedelsindustrin är en verklighet vi lever med, men för att få till en riktig förändring så måste viljan finnas hos båda parter, säger han.

Branschorganisationen Livsmedelsföretagen inledde under förra året Nollvisionsprojektet tillsammans med medlemsföretagen. Projektets syftar till att ”minska, förebygga och förhindra arbetsplatsolyckor och arbetsskador”.

Förhandlingschefen Henrik van Rijswijk bedömer att Nollvisionsprojektet över tid kommer att minska antalet skador och olyckor.

– Intresset bland medlemsföretagen är stort och gensvaret har varit mycket positivt med redan synbar nytta i praktiken, säger Henrik van Rijswijk.

Vilken synbar nytta projektet hittills haft kan han dock inte säga något om, på grund av Livsmedelsföretagens tystnadsplikt gent-
emot enskilda medlemsföretag.

17 arbetsplatsolyckor som Mål & Medel skrivit om under 2021:

Januari:

avsliten arm. En anställd på Marabous chokladfabrik fick en del av ena underarmen avsliten i en maskin. Företaget fick senare under året ett strafföreläggande på en halv miljon kronor.

Amputation. En anställd vid HK Scans anläggning i Linköping fick amputera en del av ett lillfinger efter en olycka med en bedövningsspik.

Knivskada. Sorunda korvfabrik döms att betala 225 000 kronor i böter för ett arbetsmiljöbrott som skett några år tidigare – då en kvinna skadades av en kniv
i en maskin som saknade skydd.

Februari:

Bakteriesmitta. Arbetsmiljöverket kräver att Kronfågel i Valla utreder hur an-
ställd och inhyrd personal, totalt 11 medarbetare, vid flera tillfällen smittats av campylobacter. 

Brännskada. En anställd vid Arla Foods mejeri i Jönköping fick brännskador när 85-gradig frätande natriumlösning sprutade ur en ventil på en tank för grädde.

armen fastnade.Arbetsmiljöverket konstaterar att Omne Bröd i Nordingrå hade omfattande brister i miljöarbete. Detta efter en olycka där en anställd som dammsög runt en maskin fastnade med armen i ett avdrag som transporterar deg.

April/Maj:

Knivolycka.En praktikant på HK Scan Sweden i Kristianstad slant med kniven och skar sig i vänster armveck vid styckningsarbete. Företaget tvingas betala 100 000 kronor för arbetsmiljöbrott.

Juni: 

Klämskada. En operatör på Fazers ba-
geri i Umeå klämde fast höger hand i en maskin som skulle göras ren under drift. Maskinen fick demonteras för att operatören skulle komma loss. 

Juli/Augusti:

Fallande maskindel. Arbetsmiljöverket kräver att Barillas knäckebrödsfabrik i Filipstad ser till att en maskin uppfyller säkerhetskraven. Orsaken: en olycka där en operatör fick maskindel i huvudet.

Påkörd av truck. En anställd på Carlsberg Supply Company i Falkenberg blev påkörd av en automatkörande truck. Truckens gaffel skadade låret och bäckenet och den anställde fick föras till sjukhus.

September:

Klämskada.Två senor i en tumme gick av när en anställd vid Danica Foods i Lycksele klämdes i en maskin.

Klämskada. Under ett nattskift stängde en operatör på Unilevers glassfabrik i Flen av en maskin för en en felsökning. En kollega startade maskinen varpå operatören klämde sin högra arm med benbrott som följd. 

Klämskada. En operatör på Trensums food AB fastnade med handen i en skarv mellan två transportband och fick en kraftig klämskada.

Oktober:

Fast i hiss. En chaufför från Arla Foods fastnade i en hiss på väg nedåt vid en leverans av varor till Willys i Täby centrum. Chauffören blev sittande i hissen i två och en halv timme utan att kunna larma när den plötsligt föll ner. Brandkåren fick bryta upp hissdörrarna för att på ut chauffören, som fick muskelskador i benen och axlarna.

November:

Dödsolycka. Stigtomta Kvarn AB mellan Nyköping och Flen får böta två miljoner kronor efter en dödsolycka i juni 2020. 

En man som arbetade ensam med att städa vid en robot klämdes fast av maskinens gripklor och skadades så svårt att han avled.

Skottskada. En operatör sköt sig i vänster hand med en bultpistol. Arbets-olyckan inträffade vid slakt av ett lamm på Gotlands Slagteri i Visby.

Stickskada. Arbetsmiljöverket kräver en uppdaterad riskbedömning efter att en anställd på Scans anläggning i Linköping stuckit sig i höger lår med en kniv.

December/Januari:

krossskada. En underhållstekniker på Arla Foods i Götene fick krosskador på en fot efter att ha blivit klämd av automattruck, en så kallad AGV.