Idag finns en rad olika former av anställningsstöd. Regeringen vill nu förenkla hanteringen och föreslår i budgetpropositionen 2018 att fem olika stöd slås ihop till ett som kallas introduktionsjobb. Förändringen välkomnas av facket även om viss kritik finns.

– Det är bra att slå ihop de fem anställningsstöden till ett stöd. Det har varit alldeles för krångligt med så många former av stöd, säger Adnan Habibija, utredare på LO.
Men helt nöjd är han inte med förslaget utan menar att lönetaket för introduktionsjobb är för lågt satt. Enligt förslaget kan arbetsgivare få 80 procent i ersättning upp till ett tak på 20 000 kronor i månaden.
– Det hade varit bättre om taket varit högre så att introduktionsjobb blir lika attraktiva i alla branscher. Ett lågt tak bidrar till att arbetssökande pressas ner i lågavlönade branscher.
Adnan Habibija är också kritisk till att introduktionsjobb inte blir a-kasse-grundande vilket innebär att en person som utfört vanliga arbetsuppgifter i upp till två år och sedan av olika skäl inte får nytt jobb kommer att stå utan a-kassa.

Något som länge varit omdiskuterat och föremål för kritik är det samråd som Arbetsförmedlingen ska ha med facket innan beslut fattas om anställningsstöd. Syftet med samrådet är att facket ska få möjlighet att yttra sig huruvida arbetsgivaren uppfyller kravet på avtalsliknande villkor vad gäller lön och försäkringar. Samråd med facket kommer också vara ett krav för introduktionsjobben.
En rundringning till några av lokal-ombudsmännen i Livs regioner ger en samstämmig bild av samråden, att de upplevs som problematiska. Ombudsmännen är frustrerade över att Arbetsförmedlingen inte tar intryck då de avråder placering när det saknas kollektivavtal vilket är en förutsättning för att de ska kunna garantera kollektivavtalsenliga villkor.
Adnan Habibija förstår ombudsmännens frustration då samrådet försätter dem i en svår situation.
– Saknas det kollektivavtal så kan de inte yttra sig om anställningsvillkoren vilket leder till att de ofta avråder placering. Arbetsförmedlingen i sin tur får inte neka placering av den anledningen.
Det skulle tyckas enklare att kräva att kollektivavtal finns men EU-statsstödsreglers utformning hindrar detta. Istället pågår just nu en översyn för att förbättra samråden, bland annat är en tanke att de ska digitaliseras så att det tydligare framgår vilka anställningsvillkor som gäller samt att de kommer till rätt fackförbund och avdelning. Adnan Habibija, som deltar i detta arbete, har förhoppningar om att det ska underlätta kontakten med facket. Han påpekar att ett problem kvarstår: att arbetsförmedlare helt struntar i att samråda.
– En stickprovskontroll avseende lönebidrag som Arbetsförmedlingen genomförde 2013 visade att samråd endast dokumenterades i 50 procent av fallen. Mycket tyder på att detta problem har förvärrats.
Det är bekymmersamt då arbetsförmedlare godkänner placeringar trots att lönen ligger under kollektivavtalsnivån.
– Det här görs systematiskt och är allmänt känt. Det är allvarligt då det leder till lönedumping och innebär ett hot mot den svenska modellen.
Idag kan en arbetsgivare bli återbetalningsskyldig om det framkommer att lönen för den anställde med stöd varit för låg. Det tycker Adnan Habibija inte är ett tillräckligt hårt straff.
– Subventionerade anställningar är ett av de bästa verktygen som finns för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Men dessa får inte missbrukas. Vi vill därför se sanktioner om så sker. Återbetalning är inte det. Vi vill se riktiga sanktioner som vite eller avstängning från arbetsmarknadspolitiska insatser.

Till skillnad från introduktionsjobben så gäller inte samråd med facket vid nystartsjobb som är en form av anställningsstöd som infördes av den borgerliga regeringen. Detta stöd utgår till personer som varit arbetslösa en längre tid men är inte föremål för prövning och därför krävs inget samråd. Nystartsjobben bygger på en rättighetslagstiftning för arbetsgivare som vill anställa någon som kvalar in. Sedan februari i år krävs det att arbetsgivaren har kollektivavtal eller lön och förmåner som i väsentliga delar är lika med kollektivavtal i branschen.
När det gäller nystartsjobben, så anser Adnan Habibija, att konstruktionen medför en större risk för
oegentligheter och fusk än för andra subventionerade anställningar. Dessutom tränger de undan vanliga anställningar i större utsträckning.
– Studier visar att sex av tio som har nystartsjobb skulle kunna få jobb ändå. Samtidigt är det många som omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, framför allt gäller det nystartsjobb där cirka 40 000 är berörda.

Han passar på att i detta sammanhang slå ett slag för LO:s utbildningsjobb som kan vara ett alternativ till nystartsjobb. Utbildningsjobb riktar sig till arbetslösa i åldrarna 25-45 år som saknar svensk gymnasieexamen varav nyanlända invandrare utgör en växande grupp.
– Det råder kompetensbrist i Sverige och den går att åtgärda genom utbildning. Då kan subventionerade anställningar där man kombinerar jobb och utbildning vara en väg. Förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden har precis dragit igång och samtals-klimatet känns positivt. Det gäller även de signaler som vi fått från regeringen.