– Diskussionen om skatterna har gått överstyr. Nästan det enda som det pratas om idag är skatternas skadliga effekter, säger Åsa-Pia Järliden Bergström, ekonom på LO som tagit fram underlaget till LO:s nya skattepolicy.

Hon tycker att diskussionen borde handla mer om vilka behov som finns och vad som går att göra med skatte-pengarna, för det finns stora behov av bättre villkor för dem som jobbar inom vården, bättre omsorg och snabbare och mer klimatomställning.
– Hundra miljarder kostar jobbskatteavdraget varje år. Att inte ha de pengarna är en stor kostnad för samhället. Allt för att man på osäkra grunder tror att det skulle avskräcka folk från att arbeta. Är det värt det?
Bidrag som framför allt gynnar höginkomsttagare som Rut och Rot vill LO avskaffa.

• Vilken respons har ni fått på förslagen?
– Det är många som tycker att det är positivt att vi talar om de här frågorna, att vi förklarar att inget är gratis. Det här påståendet att man både kan sänka skatter och förbättra välfärden är felaktig.
Hon tycker att vi borde sluta prata om behovet av att sänka skatter och sluta se skatter som skadliga.
– Om vi vill ha en stor gemensam sektor måste vi kunna finansiera den med skatteintäkter.
Mycket har hänt på skatteområdet under de senaste 20-30 åren och systemet som var enkelt och generellt när det infördes har hackats sönder.
På kapitalskatteområdet finns det till exempel möjligheter att få skatteinkomster som inte är föremål för den generella skattesatsen på 30 procent.
En sådan är investeringssparkontona där man har en beskattning av en schablonintäkt som sätts så lågt att det blir betydligt lägre än 30 procent. LO vill ta bort dem. Möjligheten för delägare i fåmansbolag att ta ut en del av inkomsten från arbetet som kapitalinkomst och därmed få lägre skatt på denna del – 20 procent – vill man också avskaffa. Det gäller till exempel advokatkontor.
För att finansiera de gemensamma behoven behövs nya inkomstkällor. En kontroversiell sådan som LO föreslår är en återinförd fastighetsskatt.
Här finns en väldigt tydlig profil, konstaterar hon. De personer som har högt värderade fastigheter har också höga inkomster.
– Skräckbilden av att det skulle drabba vanligt folk som sitter med högt värderade hus i attraktiva områden stämmer inte.

I de fall det blir problem för en person med låga inkomster tycker hon att det ska finnas en begränsningsregel som sätter skatten i relation till personens inkomst. En sådan regel fanns tidigare och då blev inte skatten högre än 4 procent av totala inkomsten i hushållet.
– Men det är klart att vi måste ha skatter som har stöd och legitimitet. Vi lever i en demokrati. Vi vill ha ett rättvist skattesystem och folk måste uppleva att det är det.
Skattesystemet på bostadsmarknaden idag är helt absurt, påpekar hon. Man kan ha en bostadsrätt som är värderad till 15 miljoner och fortfarande bara betala 1 300 kronor i skatt varje år eller en villa i Djursholm, värderad till 20 miljoner och betala 8 000 kronor
i skatt. Exakt lika mycket som någon i en villa, värd 1 miljon, betalar.