Livs tar strid mot snabbmatskultur och för bättre jobb i det nya politiska programmet

– Det är inte snabbmaten som är problemet, utan snabbmatskulturen. Det är viktigt att hålla isär de två sakerna, säger Hans-Olof Nilsson, Livs andre ordförande.

[Ur nummer: 04/2005] Snabbmat kan vara bra mat. Det beror på vad den innehåller. Det är inget fel att äta hamburgare på McDonald’s, men det får inte vara basen i ens kosthållning.
Själv gillar han såser och smör.
Den klassiska magfrågan från 1900-talets början har åter blivit aktuell i Livs politiska program – se faktartikeln bredvid – men nu handlar det inte om bristen på kalorier, utan om överskottet. Inte om tomma magar, utan om stora. Det handlar om farligt fett och vitt gift – socker.
– Snabbmaten är det inget fel på, säger Hans-Olof Nilsson. Den är bra i sitt rätta sammanhang, när man snabbt behöver bli mätt, men den får inte bli basföda. Den innehåller allt för snabba kalorier som gör att man blir hungrig fort igen, det är inte bra.
* Är det skräpmat?
– Nej, det är inte skräpmat, utan skräpet är kulturen, sättet man konsumerar snabbmaten på i förhållande till resten av livet. Har man ett stillasittande jobb är det annorlunda än om man har ett kroppsarbete.

Snabbt hungrig igen
Han menar att vi i Sverige har fått en medvetenhet om fett, men inte om socker. Det redovisas inte på samma sätt och det är förödande, eftersom det är tillvänjande och ger en snabb mättnadskänsla som är snabbt övergående. Man blir strax lika hungrig igen.
Vad har det med fackföreningen att göra? Mycket. Det handlar inte bara om att äta så att man kan leva gott och bli uppvaktad av barnbarnen på 70-års dagen, utan också om vilka jobb och vilken facklig styrka livsmedelsarbetarna ska ha i framtiden.

Dubbel kamp
Ett stort problemområde är tryggheten i anställningen. Ett annat är rätten att sluta avtal. Livs har varit tvunget att kämpa sig till avtal med flera arbetsgivare, också stora som salladsföretaget MO Catering.
Andra LO-förbund har liknande erfarenheter; det gäller Handels med amerikanska Toys-r-us och Byggnads med det lettiska bolaget Laval som är aktuella med skolbygget i Vaxholm.
Det gäller att föra en dubbel kamp, både tvinga fram avtal och säkra anställningar på hemmaplan och stödja fackföreningarna i andra länder så att de kan göra samma sak. Det gäller att hålla ihop om ett gemensamt intresse – om solidaritet.
Det handlar också om, och det är väsentligt i programmet, att kämpa för att jobben ska bli mer kvalificerade.
Hans-Olof Nilsson gör en poäng av att de fast anställda kan tillföra företaget mycket mer. De kan vara en del av vardagsrationaliseringarna, öka produktiviteten och utveckla och förnya produkterna. Sådant gör inte korttidsanställda eller inhyrda.
Han tror att det handlar om kunskap, yrkeskunskap. Många livsmedelsarbetare har ett praktiskt kunnande om hur ett livsmedel kan behålla sin goda smak och konsistens och samtidigt vara nyttig mat.

Mer kunskap krävs
Inom slakt- och chark har det här märkts. Livsmedelsarbetare har tagit fram nya produkter – korvar och skinkor – som vunnit priser i Chark SM. Samtidigt som branschen har strukturerats om och koncentrerats till ett fåtal stora företag har det skett en etablering av nya, små och medelstora charkuterier och slakterier.
Det finns en tabell i programmet som också visar på tillväxten. Den representerar ett framtidshopp.
– Yrkeskunnandet är mycket viktigt, säger Hans-Olof Nilsson, men jag tror inte att det behöver se ut som det alltid har gjort. Det kommer nya produktionsmetoder, ny teknologi, som förändrar mycket. Det kan man se vad det gäller packjobben. Där har det hänt mycket både vad det gäller att ta bort det manuella plockandet och själva förpackningarna.
Med modifierad atmosfär kan man få köttet att hålla mycket längre. Köttfärsen klarar utan problem en vecka i förpackning. Den här tekniken ställer krav på mer kunskap och kontroll av livsmedlen.
Jobben behöver förändras. Arbetsmiljön måste bli en annan.

Kräver att bli sedda
– Jag tror att det är viktigt att man blir sedd också i sin yrkesroll. Tänk på kockarna. Det har blivit ett populärt yrke, men det är ju inte för att lönen är hög eller för att arbetstiderna och arbetsmiljön är bra, utan just för att de är synliga.
Han menar att man kan tolka livsmedelsutbildningens svårigheter att rekrytera ungdomar som en följd av detta.
De unga har större förväntningar på sin framtid. De accepterar inte att inte bli sedda.
– För oss är bra mat detsamma som bra jobb.
Snabbmatskulturen är ett bekymmer. Ett annat är EMV, alltså handelns egna varumärken, som är ett negativt inslag vad gäller kampen för en bättre matkultur.
Handelns egna varumärken pressar priserna genom att kapa industrins marginaler. Det ger mindre utrymme för investeringar och produktutveckling. Handeln bidrar inte själv med det. I stort sett apar den efter framgångsrika lösningar som andra tagit fram och gör dessa billigare.

Anonymitet ett hot
Kanske bra för konsumenten på kort sikt, men inte på lång.
– Dessutom framgår det inte vem som har gjort varan, säger Hans-Olof Nilsson.
Anonymiteten gör det svårare att utveckla det Livs vill ha, nämligen bra jobb, bra matkultur och yrkesstolthet.