”Målet är 50 000 nya jobb inom åtta år”

Nr 2/2022

– Jag hoppas att de som arbetar inom svensk livsmedelsindustri känner sig stolta, för de har en oerhört viktig roll, säger Marie Gidlund, verksamhetsledare på Swedish Food Arena. Foto: David Thunander

– Många tycker att vi har kaxiga mål. Men jag tror inte att det är omöjligt att vi lyckas skapa 50 000 nya jobb inom livsmedelssektorn till 2030, säger Marie Gidlund, verksamhetsledare på Sweden Food Arena. 

Det är lätt att ryckas med av Marie Gidlunds sprudlande energi, hon brinner verkligen för svensk livsmedelsindustri.

– Det finns en stor potential för livsmedelssektorn i Sverige. Livsmedel är Sveriges tredje största industrigren men det behövs en ökad samverkan. 

– Genom att etablera en arena där områden som forskning, utveckling och innovation hanteras och stärks skapar vi förutsättningar för en svensk livsmedelssektor i världsklass.

Hon retar sig på att svensk livsmedelsindustri inte får den uppmärksamhet den förtjänar. 

– Man talar om fordon, stålet, gruv- och skogsindustrin men glömmer ofta svensk livsmedelsindustri. Den sysselsätter 480 000 människor och bidrar med 200 miljarder till statskassan årligen. 

I maj 2019 började Marie Gidlund arbeta för Sweden Food Arena. Arenan är ett resultat av regeringens livsmedelsstrategi vars syfte är att öka produktionen, bidra till en konkurrenskraftig livsmedelskedja samt öka sysselsättningen, exporten, innovationskraften och lönsamheten samtidigt som relevanta miljömål nås.

– Det arbete vi gör är unikt, vi samlar en hel värdekedja. I vilken annan industri i Sverige har vi en liknande arena? 

Marie Gidlund är utbildad civilingenjör i materialteknik. 

– Men det var för trist att jobba inom, skrattar hon. 

Hennes väg till livsmedelsbranschen har inneburit arbeten inom olika områden.

– Jag har arbetat inom den offentliga sektorn, skogsindustrin och pappersindustrin. 

Första livsmedelsjobbet blev hos Polarbröd och deras tunnbrödslinje.

– Jag kunde ingenting om glutentrådar, men med duktiga människor runtomkring mig så gick det bra. 

Hon har också ett förflutet i det anrika klassiska livsmedelsföretaget Hägges, som inte längre är svenskägt.

– Det var den starkaste kultur jag mött på en arbetsplats, det är trist att de blev uppköpta, säger hon. 

De mål som man inom Sweden Food Arena vill nå till 2030 handlar bland annat om
att exporthandeln ska öka med 50 procent. 

– Vi har potential att exportera mycket mer än vad vi gör i dag. Av de 200 miljarder branschen omsätter, står 50 miljoner kronor för export. Pandemin har öppnat upp våra ögon och fått oss att inse att man inte kan förlita sig på globala aktörer. 

50 nya svenska livsmedelsinnovationer, som ska omsätta en miljard euro, är ett annat mål, och det finns en målsättning att ligga inom topp tre i innovationsrankingen för livsmedelssektorn i Europa. 

– Men för att lyckas nå dit måste vi samarbeta och förstå varandras olika roller. 

Marie Gidlund menar att det idag stundtals finns helt olika perspektiv beroende på var i livsmedelsledet man befinner sig.  Befinner man sig långt bak i ledet inom industri, forskning eller lantbruk är risken större, enligt henne, att man uppfinner för nästa steg. En risk är till exempel att man glömmer smaken, som är det som konsumenterna, de som är först i ledet, efterfrågar. 

Marie Gidlund tycker att Sveriges politiker borde snegla mer på hur vårt grannland satsar på innovation. 

– Vi är beroende av innovation. Har vi koll på vad konsumenterna vill ha i Sverige och i Europa ska vi producera det. Titta på Danmark, där har man förstått värdet av att ha fokus på världen. De har avsatt 90 miljoner euro till produktutveckling och till att promota Danmark utomlands. 

Marie Gidlund vill se fler satsningar från regeringens sida:

– Det finns idag ingen riktad satsning på livsmedel. Det här är en viktig näring som måste få medel för att kunna satsa på innovation. 

• Vad behövs för att innovationsgraden ska öka? 

– Det behövs ett modernt innovationsprogram och ett regelverk som främjar innovation. En utmaning i Sverige är att vi arbetar i fragmentiserade stuprör, regionvis. Vi behöver en modell för att samverka nationellt. Om till exempel Matlust i Södertälje lyckas med något ska den kunskapen inte stanna där utan kunna delas nationellt. 

Marie Gidlund saknar också ett regionalt finansieringssystem, där staten kan vara med och dela riskerna. 

– De måste se till att det finns en gemensam tillgång till en test-demoanläggning och att det finns möjlighet till subvention under tillväxtfasen och kapital, möjligheten att få gröna lån för företag som vill satsa inom hållbar innovation. 

• Men vad kan företagen/enskilda själva göra för att öka innovationstakten? 

– Vara nyfiken på vad andra gör. Vår undersökning visar att hälften jobbar internt med innovation och hälften vänder sig till andra företag. Titta på hur andra industrier jobbar. Att arbeta framför en tunnbrödslina är egentligen samma sak som att stå framför en pappersbrukslina, säger Marie Gidlund som gjort både och. 

Sweden Food Arena har finansiering till och med år 2025. Verksamheten finansieras av Tillväxtverket, LRF, Livsmedelsföretagen och Svensk dagligvaruhandel. De arbetar främst mot företag men deras arbete har påverkan på enskilda anställda.

– Vi jobbar för att företagen ska stärka sin konkurrenskraft och lönsamhet och då kan man lyckas höja lönerna för de anställda. Lyckas vi tillverka mer mat i Sverige som fler efterfrågar så blir också jobben fler och mer attraktiva. Jag hoppas att de som arbetar inom svensk livsmedelsindustri känner sig stolta, för de har en oerhört viktig roll, säger Marie Gidlund. 

• Hur tror du att automation kommer att påverka arbetstillfällena för branschen? 

– Jag tror inte det blir färre jobb, då skulle jag inte våga sätta så högt mål gällande arbetstillfällen. Om ett företag i vår bransch ökar sin lönsamhet med en miljon kronor skapas 2,4 nya jobb i värdekedjan, att jämföra med skogsindustrin där lönsamheten ökar med samma summa, då skapas 0,5 jobb. Livsmedelsbranschen är en jobbmotor. Men jag tror att det blir andra arbeten med andra kvalifikationer som kommer att behövas, säger Marie Gidlund. 

– Det saknas rätt utbildningar idag. Norrmejerier har fått skicka folk till Danmark för att Sverige inte har de mejeriutbildningar som behövs. Det saknas kunskap inom processteknik inom hela livsmedelsindustrin. Det är viktigt att vi själva kan erbjuda rätt kompetensförsörjning, fortsätter hon. 

Relaterade artiklar