– Bryggeribranschen har varit duktig på att ta itu med varumottagen, säger Mikael Roos, spindeln i nätverket för Max fem steg. Nu är det hög tid att ta itu med stressen.

[Ur nummer: 11/2003] Vid sidan om de tunga lyften har det framkommit i yrkesmedicinarnas rapporter att stressen är en stor riskfaktor i jobbet, säger Mikael Roos. Och det beror till stor del på ackordslönesystemet.
Han drev själv kampen mot detta lönesystem, Ackord 86, , när han var klubbordförande på Spendrups i Vårby. 1994 ville han få lagligheten i det prövat, EU tillåter ju inte ackord i trafiken, men han fick inte  förbundet med sig i den striden.
Också Tommy Sanfridsson, nuvarande klubbordförande på Spendrups i Tumba,  betonar betydelsen av att slippa stressa när man är chaufför.
– Om man kan ta lunchpaus i trettio minuter och käka och ta fikapauser, då mår man mycket bättre. Man man måste också vara klar i skallen vid slutet av dagen, när man redovisar.
Koncernfacket på Spendrups har nu tagit beslut om att jobba för att avskaffa ackordet och därmed minska stressen, berättar han.
– Vi måste ha en juste grundlön som vi kan leva på, säger Tommy. Ovanpå den är det möjligt att det kan finnas morötter för den som är intresserad av det, den som vill förkovra sig, gå utbildning, eller något annat.

Max fem steg
Vad det gäller varumottagen har företagen inom bryggeribranschen gått samman och ställt krav på sina kunder. Det handlar om ett samarbete mellan konkurrenter inom en bransch.
Dryckesföretagen ställer krav på sina kunder och det är kunderna som får betala vad det kostar att leva upp till kraven. De måste bygga om sina varumottag, så att ingen chaufför ska behöva bära mer än max fem steg, annars ställs varorna av på gatan och kunderna får kånka in dem själva.
Max fem steg har blivit känt. Det är något som inte bara chaufförerna känner till, utan också kunderna. Krögare och butiksägare har blivit medvetna om att deras varumottag är andras arbetsmiljö.

Var själv chaufför
Mikael Roos började som skyddsombud på Spendrups, han var själv chaufför och blev skadad av det tunga jobbet. Nu är han projektanställd av Svenska Bryggarföreningen, på 80 procent, för att genomdriva förbättringen av chaufförernas arbetsmiljö.
Han är fortfarande fackligt aktiv. Han är med i klubbstyrelsen på Spend-rups i Tumba.
Han menar att det är samarbetet som är viktigt, det är det som ger resultat. Det är många som måste gå samman om ett gemensamt mål: facket, arbetsgivare, konkurrerande företag, myndigheter och forskare.
– Det var facket som satte igång förändringsarbetet vad det gäller varumottagen, säger han. Vi gjorde det genom att ställa krav. Det var så det började.
– Vi började fackligt att driva ett antal processer mot kunder som var extrema. Vi gick till domstol och fick prejudikat på vad som inte var tillåtet. Det var mot slutet av 80-talet. 1991 tog yrkesmedicin fram en rapport som visade att yrkeschaufförer var en högriskgrupp vad det gäller att drabbas av arbetsskador.
Yrkesmedicinarnas roll var oerhört viktig, säger han. De var en neutral part. I två år höll de på att diskutera med branschen.
Det tar tid att ena en bransch, det behövs ett stort tryck underifrån från chaufförerna, men också från myndigheterna. De har nu hållit på i femton år.

Fem nätverk
Det är viktigt att någon driver på och håller i det. Det behövs en sammanhållande faktor. Mikael är spindeln i nätet. Det finns fem nätverk över hela landet, från norr till söder. I nätverken ingår fackliga representanter, säljare och distributionschefer, de större bryggerierna är med.
– Det behövs många som driver på förändringen, säger Mikael. Det måste vara förankrat från golvet hela vägen upp.
Chaufförerna får inventera sina kunder. De som brister i varumottagen får erbjudande om hjälp att komma tillrätta med dem, de får en månad på sig. Har de väl tagit itu med problemet får de fortsatt leverans på dispens fram tills ombyggnaden är klar.
– Vi låter chaufförerna ringa in de ställen som är speciellt problematiska och vi besöker dem ihop med skyddsombud och arbets-miljöinspektionen, diskuterar oss fram till lösningar.
Att arbetsmiljöinspektören är med beror på att det kan behövas juridisk kompetens om vad lagen säger, så att inte mottagning-
arna behöver byggas om igen.
Tommy säger att det är viktigt att hålla koll på nya kunder, se till att de har rätt leveransförhållanden.
Många kunder blir också väldigt nöjda. Även om de måste stå för kostnaderna så får de en mer rationell lösning på arbetsplatsen, de inser ofta att de själva tjänar på det.

En ny dörr kan räcka
Det är oftast inte några jätteinvesteringar. Det kan vara allt från ny leveransväg till transportör (en rullbur). Ibland har fastigheten bredvid hiss och då kan det räcka med att komma överens med den fastighetsägaren om att slå upp en dörr.