En kartläggning gjord av Ölfrämjandet visar att det ofta är ett och samma bryggeri som står bakom utbudet av ölkranarna på krogen. Konkurrensverket misstänker exkluderande avtal, vilket är olagligt.

– I baren kan det finnas många ölkranar med olika varumärken. Det kan ge intryck av att det handlar om många olika småskaliga och lokala bryggerier när det i själva verket är samma leverantör, säger Tomas Lindhof, ordförande i Svenska Ölfrämjandet.

Bakom fenomenet finns så kallade bryggerilån som är långtgående avtal mellan en krog och ett stort bryggeri, där krogen får ett förskott på en volymrabatt och andra bonusar som löper under flera år.

Det är de tre stora bryggerierna Carlsberg, Spendrups och Åbro samt dryckesdistributören Galatea, dotterbolag till Martin & Serveras, som tecknar sådana här leveransavtal.

– Vi kräver att Konkurrensverket begränsar bryggerierna eftersom det hämmar utbudet, säger Tomas Lindhof.

Sverige har över 450 bryggerier av mindre storlek och de har enligt Tomas Lindhof inte en sportslig chans att slå sig in på marknaden med sina produkter på grund av ett fåtal storbryggeriers agerande.

Misstanken om att det förekommer exkluderande avtal har Ölfrämjandet haft länge, men man har inte kunnat bevisa det eftersom krogarna befinner sig i en beroendeställning till de stora bryggerierna.

I september gjorde Ölfrämjandet en undersökning av fatmarknaden i Göteborg. 

Ett slumpmässigt urval av krogar togs fram. Det visade sig att 93 procent av dem serverade fatöl från en enda leverantör och att ölen nästan alltid kom från Carlsberg, Spendrups eller Åbro.

De stora bryggerierna har en mängd dotterbolag och olika varumärken som gör att intrycket vid bardisken blir att det finns ett stort utbud när det i själva verket är en och samma producent, förklarar Tomas Lindhof.