Myndigheter ska se över matberedskapen

Nr 10/2021

Sverige är idag beroende av just-in-time-leveranser av många matvaror från utlandet. Vid plötslig avspärrning skulle det snabbt uppstå en brist av livsmedel i butikerna.
Det är bakgrunden till att regeringen gett de centrala myndigheterna inom livsmedelsförsörjningen i uppdrag att undersöka hur den svenska beredskapen kan förbättras.
Öjar Melefors, säkerhetsspecialist på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, säger att det handlar om att bygga upp totalförsvaret.
– Vi måste vara beredda på andra typer av konflikter än väpnade konflikter. Man kan störa ut livsmedelsproduktionen ganska lätt i Sverige.

• Hur menar du då?
– Man behöver inte anfalla Sverige utan man kan bedriva hybridkrigsföring. Det räcker med att blockera importen eller på andra sätt störa produktionen.
Man kan jämföra det med inledningsskedet av pandemin. Då det uppstod hamstring av vissa varor som toalettpapper och konserver.
Ändå fungerade matförsörjningen bra under pandemin, säger Öjar Melefors. En rapport som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI gjort på uppdrag av Livsmedelsverket har kommit fram till det.
– Men man vet inte hur det skulle gå om det är en antagonist som vill skada landet. Vi har stort importberoende i Sverige och även när det gäller livsmedel vi producerar i Sverige är vi beroende av import för att tillverka dem.

• Finns det behov av att hålla stora lager?
– Vi får man se vad utredningarna kommer fram till. Förr i tiden fanns det jättestora lager i Sverige men det tog man bort runt millennieskiftet.
Det fanns ett hundratals lager fulla med mat i Sverige. Varorna omsattes systematiskt. Lagren kom till under första världskriget och under andra världskriget fanns kapacitet för att tillsammans med den egna livsmedelsproduktionen klara landets försörjning i tre år, berättar Öjar Melefors.
Så fungerar det inte längre. Idag finns till exempel bara en anläggning som gör jäst i Sverige. Och torrjäst var just en sådan produkt som man förr ville hålla i lager utifall det blev en kris.
Myndigheterna har också ett uppdrag att se hur Sverige kan klara klimatförändringarna. Och ur denna synvinkel konstaterar Öjar Melefors att det är problematiskt med den otroliga mängden transporter.
– Dels importerar vi mycket från utlandet, dels har vi transporter inom landet. Livsmedelsproduktionen är så centraliserad. Vi har få mejerier och slakterier. Och de som finns är specialiserade.
En annan känslig punkt är samarbetet inom EU. Idag bygger svensk livsmedelsberedskap på EU:s regelverk. Och då det krisade med munskydd och vaccin under pandemin fungerade det inte smärtfritt.
En tredje punkt är självförsörjningen. Förr i tiden skulle Sverige kunna producera en viss procent av sina livsmedel. Men så är det inte länge. En fråga som uppstår är till exempel vad som händer med beredskapen när det lönar sig bättre att bygga bostäder på åkermarken.

Förutom SVA är det Livsmedelsverket och Jordbruksverket som ska göra utredningarna. Och uppdraget är omfattande.
– Myndigheterna ska räkna på kriskost, vad människor behöver, titta på ransonering. Mycket handlar om att skapa en bättre robusthet. Det finns många sårbarheter vi måste kunna åtgärda. Hur kan man skapa fler back-upp-funktioner. Vi ska titta på livsmedelslager. Men jag har svårt att se att det ska bli enorma lager. Det handlar mer om att kunna ställa om produktionen.