– När man jobbar fackligt är man van att alltid sitta i kläm. Det är aldrig någon som är riktigt nöjd. Det gäller dock att följa upp omläggningen i styckningen och ändra det som inte blivit bra. Men helt klart var det nödvändigt att göra något åt arbetsmiljön, säger Lars-Arne Olsson, huvudskyddsombud på Swedish Meats i Uppsala.

[Ur nummer: 02/2003] För en tid sedan riktade Arbetsmiljöinspektionen en rad krav mot Swedish Meats i Uppsala för att komma till rätta med de många belastningsskadorna bland styckarna, och dessa krav omfattade för första gången även lönesättningen. Inspektionen krävde att arbetsgivaren skulle minska den rörliga delen från 70 procent till 30. (Se mål&medel nummer 11/2002.)
Företaget gör nu som inspektionen kräver. Det är också ett led i det pågående forskningsprojektet BESS, ”Vägar till bättre ergonomi inom den svenska slakt- och styckningsbranschen”. (Se separat artikel.)
I november förra året påbörjades omläggningen av arbetet i nötstycken. Produktionsledaren har med varje enskild styckare genomfört en så kallad måldialog och bestämt vilka volymer han ska stycka varje dag. Den överenskomna volymen fördelas sedan över dagen i tre intervaller, till frukost (115 procent av den överenskomna styckningsvolymen), till lunch (100 procent) och till dagens slut (85 procent).

Dataprogram styr
Ett dataprogram håller reda på invägda volymer till varje enskild styckare under dagen. Det larmar när den enskilde styckaren fyllt sin kvot och då går det inte att väga in mer.
Under förra hösten genomfördes också en ergonomisk riskbedömning av alla arbetsmoment i nötstycken och fläskstycken. Denna genomgång har utmynnat i en handlingsplan för respektive avdelning.
Det är framför allt de unga styckarna som befinner sig i riskzonen. Sporrade av ackordet har de styckat så mycket de bara orkat och det är inte ovanligt att de sparat in på lunchen för att komma upp i ännu större volymer.
– Det här har lett till att många är utslitna redan när de är 30 år gamla. Jag tror inte att det finns en enda som inte har ont, säger Lars-Arne Olsson.
Tidigare kunde det skilja så mycket som hundra kronor i timmen mellan den högst och den lägst betalde styckaren. Men nu är det slut på det. Ett tak är satt till 3 600 kilo per dag och max kan man komma upp i 170 kronor i timmen. Livsklubben är positiv till de nya tankegångarna trots att vissa styckare får sänkt lön.

Får sänkt lön
– De som tjänar mest får sänkt lön genom det här sättet att lägga upp arbetet, och det är klart att de inte är glada, men någonstans förstår de nog. Är du sjuk förlorar du också pengar, säger Lars-Arne Olsson.
Han har själv arbetat många år som styckare så han vet av egen erfarenhet att ingen orkar med detta tuffa yrke i längden. Idag arbetar han i centrallagret. Han tycker dock att det än så länge är lite tidigt att uttala sig om modellen i nötstycken är bra eller dålig.
– Vi måste köra ett par månader till innan vi kan utvärdera det hela, säger han. Det är en lång process att göra en sådan här omläggning. Det kommer inte att vara klart om ett halvår. Det måste revideras och följas upp så att inte nya misstag görs så att ännu fler slits ut.
Alf Sjögren, vice huvudskyddsombud, är också positiv till omläggningen. Han har också ett förflutet som styckare och vet likt Lars-Arne Olsson vad ständig värk innebär. Idag arbetar han som kontrollant i styckningen och har fast lön. Han konstaterar att det gått över förväntan. I slutänden blir det inte så stort inkomstbortfall när skatten är dragen och dessutom mår han bättre i kroppen.

Orkade inte lyfta barnen
– Jag minns fortfarande hur det var när barnen var små och jag inte orkade lyfta upp dem för att jag hade så ont i kroppen.
Totalt arbetar ett 30-tal styckare i så väl nötstyckningen som fläskstyckningen. Det är i nötstyckningen som de stora förändringarna nu sker. När det gäller dem som styckar gris så är ett nytt system på gång men fortfarande återstår en del frågor att lösa innan det nya kan tas i bruk. I slakten där många också sliter ut sig har man lagackord. Här handlar det om att införa kompetenstrappa som bygger på rotation för att förebygga skador.

Sjuka kostar mycket
Lars-Arne Olsson och Alf Sjögren säger båda att arbetsmiljöförbättringar inte är speciellt svårt att få gehör för hos deras arbetsgivare. Kostnaderna för de många sjukskrivningarna är en tung post på utgiftssidan.
– Höga sjukskrivningstal och ansvar för rehabilitering innebär enorma kostnader som äter upp vinsten. Nu ser man på allt sammantaget, både utgifter och inkomster, säger Lars-Arne Olsson.