Tusentals arbetare strejkade i en timme mot dagligvarukedjorna

I maj gick tusentals nor­ska livsmedelsarbetare ut i en timmes politisk strejk mot dagligvaruhandeln. Det handlade om en fack­lig protest, som norska Livs genomförde tillsam­mans med LO, mot daglig­varu­kedjornas ökade makt.
Dagligvaruhandelns kontroll över livsmedelssystemet står i fokus för den norska matdebatten. I Norge har de fyra stora kedjorna, varav Ica är en, 99 procent av marknaden. Det finns bara fyra centraler för inköp.
För norska Livs, NNN, blev måttet rågat när kedjorna under våren tog över distributionen av Coca-Colas drycker och 500 chaufförs- och distributions­jobb gick förlorade. Det väl fungerande systemet med returflaskor övergavs och istället infördes engångsflaskor som ska samlas in och återvinnas.
– Vi anser att distributionen är en maktfråga. Det är inte bra om dagligvarukedjorna tar över den. De får en alltför dominerande ställning, säger Jan-Egil Pedersen, ordföranden i NNN, och fortsätter:
– Dessutom anser vi att ett retursystem med återanvändning, där flaskorna diskas och fylls 10-12 gånger är bättre ur miljösynpunkt.
Debatten om den bristande konkurrensen inom dagligvaruhandeln har gått längre och djupare i Norge än i Sverige, trots att vi i stort sett har samma struktur. Det finns en skillnad i angreppssätt. I Sverige ledde debatten om kedjornas makt till att Konkurrensverket fick i uppdrag att göra en utredning om monopolpriser 2011. Därefter hände inget.
I Norge tillsattes en bred offentlig utredning, Matkjedeutvalget, som fick i uppdrag att utreda styrkeförhållandena i livsmedelssystemet. Den norska utredningen var inte expertstyrd av ekonomer utan i den ingick representanter för både de politiska partierna och branschen.

Ny lag inom kort
Jan-Egil Pedersen satt med i utredningen och är nöjd med resultatet som presenterades våren 2011 i rapporten Mat, makt og avmakt (NOU 2011:4). Ett lagförslag om god affärssed har där­efter skrivits och det ska läggas för Stortinget i höst eller tidigt i vår. Lagen ska reglera relationen mellan leverantörer och handelskedjorna som anses ha fått en allt för dominerande ställning. En särskild ombudsman ska tillsättas för att kontrollera kedjornas agerande.
– Ett stort problem i Norge är det som kallas ”joint marketing” som innebär att leverantören betalar kedjan för att få varorna marknadsförda. Det finns ingen dokumentation, men man har uppskattat att stora summor läggs ner på detta, 7–10 miljarder norska kronor om året. Denna verksamhet behöver lyftas fram i ljuset och regleras.
Jan-Egil Pedersen poängterar att kontrollen måste göras av en ombudsman med maktbefogenheter. Brott mot lagen om god affärssed ska kunna tas till domstol och det ska finnas påföljder i form av till exempel böter.
Han berättar att majoriteten i den offentliga utredningen ställde sig bakom uppfattningen att ägandet av distributionen har betydelse för styrkeförhållandena. Det var en viktig slutsats för NNN-facket som liksom svenska Livs organiserar mat- och dryckesproducenternas utkörare.
I maj när Matkjedeutvalgets rapport lades fram för Stortinget gick de norska livsmedelsarbetarna ut i en timmes politisk strejk för att markera sin uppfattning och protestera mot handelskedjornas makt. Korta politiska strejker på en eller ett par timmar är tillåtna i Norge.
– Beslutet om strejk togs lokalt och deltagandet var frivilligt, men förbundet ställde sig bakom. Något strejkunderstöd betalades inte ut, förklarar Jan-Egil Pedersen som är mycket nöjd med den opinion man lyckats skapa i frågan.

Europeiskt problem
Han säger att det förs liknande kritiska diskussioner om dagligvarukedjornas makt i flera EU-länder. Det är ett gemensamt europeiskt problem. I Storbritannien har man infört en lag liknande den som föreslås i Norge, den kallas Groceries Code of Conduct. Just nu förs en diskussion i Storbritannien om hur den kontrollerande ombudsmannen ska få större maktbefogenheter.
I Frankrike har man hindrat de stora kedjorna från att få tillträde till stadskärnorna, allt för att inte slå undan benen på de små speceributikerna som säljer bröd, ost och charkvaror.