500 livsare har fått vänta två år på besked

Tvisten om de uteblivna permitteringslönerna är nära ett avgörande. Huvudförhandling i Arbetsdomstolen har hållits och dom meddelas den 26 februari. Den kommer att få stor betydelse då det är första gången som denna fråga prövas i domstol.

[Ur nummer: 01/2003] Cirka 500 livsmedelsarbetare på bondeägda Swedish Meats och Samfoods anläggningar  tvångspermitterades i sammanlagt cirka 700 dagar när mul- och klövsjukan härjade våren 2001.
Någon lön utgick inte till de permitterade. Livs uppfattning var att lön skulle utgå, arbetsgivarnas att lön inte skulle utgå.
Tvisten mellan de båda parterna bottnar i hur man ska tolka den överenskommelse om permitteringslön som LO och SAF undertecknade 1964 och 1984. I den finns en undantagsregel, §8d, som säger att permitteringslön inte utgår vid permittering som föranleds av offentlig myndighetsbeslut som arbetsgivaren inte bort räkna med.

Delade meningar
Under huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen den 11 december förde båda parter, Livsmedelsföretagen (Li) och Livs, fram sin tolkning.
Li, som företräder arbetsgivarna, hävdade att undantagsregeln ska gälla de arbetare som permitterats. Enligt Li var upprinnelsen till permitteringarna Jordbruksverkets beslut den 8 mars 2001 att tillfälligt begränsa möjligheterna till djurtransporter.
Li:s jurist, Lars Gellners, sakframställan byggde på att beslutet kom oväntat, det ledde till minskad råvara som i sin tur ledde till minskad produktion och som i sin tur ledde fram till permitteringarna.
Enligt honom måste undantagsregeln därmed anses vara tillämplig. Den här tolkningen var också något som han under hela huvudförhandlingen försökte leda i bevis. Han hade kallat fyra vittnen för att underbygga sin argumentation.
Erik Danhard, jurist från LOs rättsskydd som företräder Livs, gjorde sitt bästa för att visa på bristerna i arbetsgivarnas tolkning och att undantagsregeln inte kan gälla. Han hade tre huvudinvändningar:
För det första måste det ställas höga krav på ett myndighetsbeslut som gör att arbetsgivaren slipper betala ut lön. Det måste vara ett beslut med kvalité, framhöll han, och det hade inte det nu aktuella beslutet. För enligt honom så var det inte så oförutsägbart som Li vill göra gällande. Vilket han på olika sätt visade på.
För det andra så borde råvarufrågan kunnat lösas om bara motparten ansträngt sig. Det framkom under vittnesförhören att knappt några ansträngningar gjorts för att få fram fler chaufförer och fordon. Dessutom hade Swedish Meats infört egna begränsningar, nämligen att inte hämta från gårdar som hade mindre än åtta djur.
För det tredje så menade Erik Danhard att man måste se situationen i sin helhet. Han pekade också på omständigheter som gör att det kan finnas skäl att tro att permitteringar gjorts av andra skäl än råvarubrist. Han hade också kallat vittnen för att belysa att så kunde vara fallet.

Två livsare vittnade
Desireé Blomqvist, klubbordförande vid Scan Foods anläggning i Umeå, berättade om de reperationer av golv som utfördes under den tid då många var permitterade på hennes arbetsplats. Hon berättade också om den råvara som fanns på anläggningen under denna tid, trots påståenden om motsatsen.
Leif Eriksson, klubbordförande på Swedish Meats i Skellefteå, berättade i sin tur om att det alltid är en nedgång i produktionen på våren, på grund av höstslakten, och att det sedan flera år tillbaka lett till permitteringar.
I sin slutplädering framhöll Erik Danhard gång på gång det orimliga i arbetsgivarsidans syn på undantagsregeln. Han menade att det skulle kunna leda till en allt för godtycklig tolkning av regeln om när arbetsgivaren behöver eller inte behöver betala ut lön. Han underströk också vikten av att se avtalet i ett större sammanhang.

Ovanligt mål
Det är ett ovanligt mål som Arbetsdomstolen  ska ta ställning till. I grunden handlar det om hur en kollektivavtalsregel ska tolkas. Problemet är bara att det inte finns några förarbeten som ger vägledning. Det har heller inte prövats i domstol.
Li och Livs försökte både lokalt och centralt lösa tvisten utan framgång. Enligt Medbestämmandelagen, §35, är det facket som har tolkningsföreträde. Men arbetsgivaren har möjlighet att stämma Livs inför Arbetsdomstolen för att där framhärda sin uppfattning att man inte vill betala ut lönerna. Det har man gjort, trots att deras egna anställda kommit i kläm. Anmärkningsvärt i sammanhanget är också att inga anställda permitterats på de privatägda slakt- och charkföretagen.
Den 26 februari kommer arbetsdomstolen att meddela domen. Ställningstagandet är viktigt, inte bara för de som blivit utan lön, utan för samtliga LO-medlemmar eftersom domen kommer att bli prejudicerande.