Ny rapport från IUL:s Latinamerika-kontor berättar om kvinnors kamp för upprättelse

[Ur nummer: 04/2005] l I Brasilien är effekterna av det höga arbetstempot och maskinutnyttjandet minst lika horribla som i Sverige.
Men de märks inte på samma sätt i sjukfrånvarostatistik, eftersom arbetsgivarna där har lättare att avskeda de som drabbats.
Det är vad som har hänt på Nestlés största fabrik i Brasilien. Den ligger i Araras utanför Sao Paolo och har fått ta över produktion från andra snabbkaffefabriker i Latinamerika.
Istället för att ta det ökade antalet arbetsskadade som intäkt för att arbetet måste omorganiseras avskedade företaget de arbetare som hade läkarintyg på sina förslitningsskador.
De flesta var kvinnor och en av cheferna uttryckte det så här:
– De kvinnliga arbetarna är de enda som ger oss problem. Det vore bättre att anställa robotar istället för kvinnor, för maskinerna får inte ont i armarna, har inga menssmärtor och blir inte med barn.
En ny rapport från IUL:s latinamerikakontor berättar om dessa kvinnors kamp för upprättelse.
De har bildat en egen förening och stämt företaget i ett antal rättsprocesser.
Den brasilianska regeringens nationella rapportör för rätten till hälsa, Elenora Menicucci de Oliveira, har tagit upp fallet med de sparkade förslitningsskadade arbetarna på Nestlé i Araras i sin senaste rapport till FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Eftersom arbetsgivaren inte tagit sitt ansvar på fabriksnivå tvingas de nu kanske svara på FN-nivå.
Kampen mot förslitningsskador och stödåtgärder för de drabbade har ingått i den projektverksamhet som IUL:s latinamerikakontor utformat i samarbete med de brasialianska fackförbunden.
Carlos Amorín berättar om erfarenheterna från Ararasfabriken i häftet Tyst massaker – den osynliga sjukdomen på Nestlé Araras.
Häftet finns på spanska och kan beställa genom Mål & Medels redaktion, Box 1156, 111 81 Stockholm.