Rörligt bäst före-datum ska minska matsvinnet

Nr 3/2014

Mer än hälften av den mat vi slänger håller tillräckligt hög kvalitet för att ätas. Genom att gå över från statiskt till rörligt bäst-före-datum kan maten vi kastar i onödan minska. Svinnet kostar oss mycket pengar och allt fler tycker att det är omoraliskt att kasta mat.

– Med en viss temperatur på en vara med en viss kvalitet kan man räkna ut hur snabbt bakterierna växer, säger Klara Båth, mikrobiolog på Sik, Institutet för livsmedel och bioteknik, som tillsammans med forskare på Lunds tekniska högskola och Malmö högskola håller på att utveckla så kallad dynamisk datummärkning.
Tanken med dynamisk datummärkning är att bäst-före-datum kan flyttas beroende på hur de kylförvarade färskvarorna hanteras efter det att de lämnat livsmedelsproduktionen. Ett litet chip fästs på varje färskvaras förpackning. Det innehåller data om just denna varas egenskaper och kvalitet. Därefter mäter chipet eller sensorn vilken temperatur varans miljö håller längs hela kedjan.

Temperaturen mäts två gånger i timmen. Om temperaturen varit för hög ett tag så måste kanske hållbarhetstiden kortas men om temperaturen varit rätt under alla led så kan troligen bäst-före-datum i stället flyttas till ett datum längre fram.
– Just nu håller vi på att testa färsk torsk. Det finns modeller för hur bakterier växer och det översätter vi till hållbarhet, förklarar Klara Båth.
Alla färskvaror som förpackas är tänkta att få rörligt sista hållbarhetsdatum. Bakterierna växer olika snabbt på olika kylförvarade färskvaror, men chipet kommer att innehålla dessa uppgifter. Efter hand matas det med uppgifter om temperaturer och tid. Uppgifterna skickas automatiskt till en databas med modeller för bakterietillväxt för varje enskild färskvara – till exempel mejeriprodukt, färsk kyckling, kött och fisk. Databasen räknar ut bäst-före-datum och skickar tillbaka det till chipet.

Nästa steg är att få chipet att kommunicera med oss som konsumenter. Meningen är att vi ska scanna av färskvarorna med våra mobiltelefoner i samband med inköpet, till exempel medan vi lägger in dem i kylen. Via en app kan vi sedan se vilket sista förbrukningsdatum som gäller för färskvarorna. Ett alternativ är att chipet i stället (eller både och) ”pratar med” ett ”smart kylskåp” (i vilket varorna förvaras) som hjälper oss att hålla ett öga på när varornas hållbarhet är på väg att gå ut.
Ännu ett steg som forskarna ser som ett framtidsscenario är att koppla varorna till en receptbank. När ett sista förbrukningsdatum närmar sig så erbjuds förslag på recept till rätter som varan skulle kunna användas till.
Bortsett från chipet som ska fästas på förpackningens utsida kommer dynamisk datummärkning inte att påverka själva livsmedelsproduktionen.

Matsvinnet står för en stor negativ miljöpåverkan i livsmedelskedjan. Genom att gå från statisk hållbarhetsmärkning till rörlig eller dynamisk så räknar forskarna med att kunna kapa svinnet rejält.
– Förhoppningen är att metoden ska implementeras i alla led. Distributörer ska till exempel kunna disponera om sina leveranser, säger Klara Båth.
För konsumenten finns mycket att spara. Enligt en färsk rapport från Livsmedelsverket slänger hushållen i Sverige 239 000 ton mat årligen som hade kunnat ätas.
Värdet beräknas till ungefär 1600 kronor per person och år. Omräknat till klimatpåverkan motsvarar det ett årligt utsläpp från 200 000 bilar.

Barnfamiljer och höginkomsttagare slänger mest. Livsmedelsverket har räknat ut att en tvåbarnsfamilj kan spara mellan 3000 och 6 000 kronor om året på att äta upp maten i stället för att slänga den. Eftersom vi vanligen inte slänger mycket åt gången är svinnet något vi sällan tänker på. Vi tror att vi slänger mindre än vi gör.
Livsmedelsverkets undersökning visar att vi ändrat inställning till att slänga mat. För tre år sedan uppgav de flesta av oss att vår egen hushållsekonomi var det viktigaste skälet till att vi borde minska matsvinnet. Som nummer två kom hänsyn till miljön.
Idag däremot anser de flesta att det viktigaste skälet till att vi bör slänga mindre mat är att det är omoraliskt.
Livsmedelsverket konstaterar att vi förstår att matsvinnet är ett samhällsproblem. Det som saknas är tips, råd och verktyg för att var och en av oss ska kunna minska den mängd mat vi kastar.
Under perioden 2013-2015 gör Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket en särskild satsning på att minska matsvinnet i Sverige.
Med svinnet menas då den mat som slängs i onödan, den mat som inte hade behövt gå i soporna om den hanterats på ett annat sätt.
Innovationsmyndigheten Vinnova gav projektet tio miljoner kronor för att utveckla systemet med dynamisk datummärkning. Projektet leds av förpackningslogistik på Lunds universitet och ska pågå till mitten av 2016. Syftet är att forskarna ska visa att dynamisk datummärkning är ett system som fungerar.

Hur länge det dröjer innan vi får se de första chipförsedda färskvarorna i butikerna är svårt att veta.
Men intresset är stort. Från förpackningsindustrins sida deltar Tetra Pak, Flextrus och företagsklustret Packbridge i projektet. Datasidan representeras av IBM och Sony Mobile. Företagen Electrolux, Arla och Scan ingår också.