Stefan Edman varnar för hoten mot svenska baslivsmedel

– Jag känner stor oro för våra svenska baslivs-medel. Det innebär inte att jag är mot frihandel. Men de svenska varorna måste ha samma spelregler som de importerade. Idag är svenska livsmedel många gånger dyrare än importe-rade på grund av olika typer av miljökrav, säger Stefan Edman.

[Ur nummer: 03/2005] Det var förra våren som Stefan Edman fick i uppdrag av regeringen att utreda hur hållbar konsumtion ska kunna uppnås. Bakgrunden är FN-konferensen i Johannesburg 2002 där världens alla ledare kom överens om att ta itu med de ohållbara konsumtions- och produktions-mönstren.
Stefan Edman är sedan många år tillbaka krönikör i mål&medel. Men han är också biolog, miljödebattör och författare till ett tjugotal böcker. Han har också varit politiskt sakkunnig hos både statsministern och miljöministern.
I delbetänkandet ”Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid” presenterar han sina första resultat.

Bekymrad
När det gäller livsmedel har han tittat närmare på vad som konsumeras och hur det som konsumeras produceras. Han är mycket bekymrad.
– Det finns risk att våra svenska baslivsmedel går förlorade. Och vad händer om varor som kött, mjölk, bröd och grönsaker i allt mindre grad produceras inom Sveriges gränser? Det är viktigt att vi diskuterar detta.
Han ogillar de allt större produktionsanläggningarna. Det hotar jobb, begränsar produktutveckling och för med sig en väldig transportapparat.
– Det jag vill se är fler uppstickare och fler varumärken. Jag vill att de små tillverkarna ska få en chans. Blir de fler stimulerar det sysselsättningen och ger också ökade skatteintäkter, säger han och fortsätter:
– Det behövs ett politiskt tryck för att lyckas med detta. Den nuvarande situationen är oacceptabel. Här har handeln ett stort ansvar, framför allt de tre blocken som gör det svårt för de små producenterna.
Själv uppehåller han sig länge vid svenska rotfrukter.
– Här finns en stor nisch för produktutveckling av nyttig mat. Rotfrukt finns i handeln i råform men få vet ur de tillagas.
Han sätter upp så väl folkhälsomål som miljömål när det gäller livsmedel. Han förordar modellen ”Första-steget-maten”, FSM. (Se faktaruta)
Han tror på offentlig sektor som en positiv drivkraft. Denna sektor handlar varje år för 350 miljarder kronor. En tredjedel går till matinköp.
– Upphandlingsverktyget är komplicerat men användbart. Man får aldrig uppge protektionistiska skäl eller att varorna ska produceras på nära håll men däremot får man ställa krav på kvalité och certifiering.

Ekologisk produktion
Han förordar en omläggning mot mer ekologisk produktion. Hans förslag är att 25 procent av all offentlig konsumtion av livsmedel senast 2010 bör vara baserad på ekologiskt certifierad produktion.
– Min förhoppning är att ekomaten på så sätt ska bli billigare. Idag är konsumtion av ekologiska livsmedel mycket av en klassfråga. Jag vill att även vanligt folk ska ha råd att köpa ekologiska produkter.
Han vill också att regeringen stimulerar produktutveckling av ekologiska livsmedel genom omställningsstöd och gratis rådgivning till förädlare. Regeringen bör också stödja små producenter så att de kan få avsättning för sina varor hos stora upphandlare.

Arbetet fortsätter
Han är ännu inte klar. Slutbetänkandet ska läggas fram senast den 31 maj i år. Han kommer då att närmare ha granskat livsmedelsindustrin, vart den är på väg och vad det finns för motmedel.
– Jag uppmanar livsmedelsarbetarna att höra av sig med förslag. De kan gå in på min hemsida www.supersize.nu och läsa.