Sommarsemester, körkortsutbildning, anställningstrygghet, demokrati och facklig organisering är några av de frågor som engagerar ombuden från Atria i Sköllersta som ska delta i Livs kongress i Malmö den 4-8 maj.

– Det är min första kongress och jag har ännu inte fått grepp om hur det går till. Jag ska gå en kongressutbildning i april, då kommer vi att få lära oss mötesteknik, säger Aila Gustafsson.
Sunil Jayasooriya, klubbordförande på Atria i Sköllersta utanför Örebro, och ledamot i Livs förbundsstyrelse, säger att det inte är så svårt, man lär sig snabbt.
Sunil är den enda av de sex som ska delta på kongressen som har läst hela kongressmaterialet, som nu finns utlagt på Livs hemsida. Det måste han göra, eftersom han sitter i förbundsstyrelsen. Det är förbundsstyrelsen som gör utlåtanden över medlemmarnas och klubbarnas motioner. Styrelsen bifaller, avslår eller besvarar. Utgående från motioner, utlåtanden och rapporter ska en konsekvent och sammanhållen facklig politik vaskas fram. Det är denna som ombuden ska ta ställning till på kongressen.

Att sitta i förbundsstyrelsen kan vara en knepig roll, eftersom det innebär att man ska se till helheten – alla livsmedelsarbetare – och inte bara den egna klubben eller regionen.
– Det är det mandatet jag sitter på, förklarar Sunil.
Till kongressen har Atria-klubben i Sköllersta skrivit åtta motioner och förbundsstyrelsen har gett avslag på tre, besvarat fyra och bara gett bifall till en.
Mål & Medel har samlat fem av kongressdeltagarna för ett samtal i ett mötesrum på charkfabriken. Det är slutet av mars och en dryg månad kvar till kongressen.
– Semestermotionen tycker jag är jätteviktig, säger Aila. Vårt företag har delat upp semestrarna på tre perioder. För oss innebär det att några tvingas gå på semester i juni innan skolan slutat och några i augusti efter att skolan har börjat och så vill vi inte ha det.
Aila vill att det bara ska vara två semesterperioder. Så var det tidigare och det var mycket bättre.

Atriaklubben har skrivit två motioner för att komma åt problemet. I den ena (nr 96) föreslår man att kongressen ger Livs avtalsdelegation i uppgift att verka för att kollektivavtalet ändras.
I den andra motionen (nr 97) vill man att kongressen beslutar att Livs ska verka för en förändring av semesterlagen via LO och socialdemokraterna så att det inte blir tillåtet för en arbetsgivare att lägga ut en semesterperiod när de anställdas barn går i skolan.
– Det är inte semester om barnen fortfarande går i skolan på förmiddagen. Vi vill vara lediga tillsammans. Vi lever ju för vår ledighet. Vi hade protestlistor på företaget mot den nya utläggningen av semestrarna. Det var många som skrev under. Med två semesterperioder kan man få ihop det med familjen, säger Aila.
– Vi vill att man ska kunna välja semesterperiod, förtydligar Dennis Eriksson.
– Företaget gör på det här sättet för att man vill slippa ta in så många sommarjobbare. Det är en ekonomisk besparing för dem, förklarar Nabil Gebrael.
– Semester ser vi fram emot. Det är det vi jobbar för. Företaget tar den möjligheten ifrån oss. Det är på semestern vi kan vara lediga och umgås med familjen och med andra familjer, det är då vi kan resa ihop, säger Aila.
Motion 96, som vill gå avtalsvägen, ger förbundsstyrelsen ett principiellt utlåtande över. Den säger att avtalsfrågor inte ska behandlas av kongressen. De övergripande avtalskraven ska behandlas av förbundsmötet i samband med kommande avtalsrörelser. Är inte avtalskraven övergripande ska de hänskjutas till respektive förhandlingsdelegation.
Motion 97, som vill gå vägen via ändrad lagstiftning, ges avslag på av förbundsstyrelsen, eftersom det inte är önskvärt att i lag bestämma över semesterutlägg. Som skäl anförs att man inte kan veta hur skolterminerna kommer att se ut i framtiden. Det har talats om att skolan ska få tre terminer. En bestämning i lag skulle minska möjligheten för den lokala fackliga organisationen att förhandla fram bästa möjliga semesterperioder på arbetsplatsen.
– Så det är avslag på motionen? undrar Nabil och vänder sig till Sunil som sitter i förbundsstyrelsen. Går det inte att ändra på det?
– Det är komplicerat, förklarar Sunil. Arbetsgivarna vill att det ska bli mer liberalt. Därför är det dumt att öppna upp för ändringar. Det kan slå tillbaka på oss. Dessutom finns det medlemmar som är för tre semesterperioder, även om vi inte är det här hos oss.
För Nabil är det första kongressen.
– Att minska visstidsanställningarna tycker jag är viktigt. Det är inte rätt att folk behandlas på det sätt som görs idag. Många jobbar dag för dag och har ingen trygghet. Det här är dåligt. Det ger också företaget dåligt anseende.

Atriaklubben har en motion (nr 98) som vill att Livs ska se över kollektivavtalet för att anpassa det till nya regler i Lagen om anställningsskydd, Las. Det handlar om nya skrivningar den 1 maj 2016 i syfte att begränsa stapling av visstidsanställningar och vikariat.
De nya reglerna i Las innebär att en anställd kan arbeta i maximalt 24 månader under en femårsperiod oavsett tidsbegränsad anställningsform. Därefter ska personen bli tillsvidareanställd.
Förbundsstyrelsen skriver i sitt utlåtande att det inte finns något behov av att verka för nya skrivningar i avtalet. Samma regler gäller redan för livsmedelsarbetarna som för övriga på arbetsmarknaden när tidsbegränsad anställning ska övergå i tillsvidare. Däremot har livsmedelsarbetarna en snabbare väg till tillsvidareanställning om man enbart varit visstidsanställd.
Om visstidsanställningar missbrukas lokalt finns en ”partsavsikt” som gjordes i avtalsrörelsen 2013 som kan användas av klubben.
Just nu är det 200 kollektivanställda på charkfabriken i Sköllersta. Av dessa är ett
tiotal visstidsanställda. Det finns också några inhyrda, men det är bara i verkstaden.

• Hur är det med arbetstidsförkortning? Är det en stor fråga?
– Det är en avtalsfråga och ska behandlas i det sammanhanget, säger Eva Palmqvist.

• Ser ni det så?
– Det finns ett mål om ledighet som Facken inom Industrin har satt. Enligt det ska antalet timmar på arbetstidskontot öka till 100, men det är svårt att gå vidare på den vägen, eftersom arbetsgivarna säger blankt nej. De är däremot öppna för deltidspension, säger Sunil.
– Hos oss på Atria i Sköllersta är det inte så stort tryck på arbetstidsförkortning, även om det alltid finns någon klubb i regionen som vill ha det, säger Dennis.
Eva Palmqvist tror att allt fler medlemmar kan bli intresserade av möjligheten till deltidspension under de sista åren fram till pension utan att förlora i intjänande.
Men som sagt är det en avtalsfråga och ska enligt förbundsstyrelsen behandlas i det sammanhanget. Det är en kostnad som inverkar på löneutrymmet.

På kongressen skulle Eva vilja se en debatt om Plan 2017 som var den stora satsningen på organisering och rekrytering som gjordes vid förra kongressen. Har den gett önskat resultat? Det var 40 miljoner som avsattes under fyra år. Nu finns finns ett förslag om att avsätta ytterligare 40 miljoner, alltså lika mycket pengar under fyra nya år. Förslaget finns i rapporten ”Medlemsrekrytering och demokratisering”.
– Jag har ännu inte läst rapporten, men jag tror att det är viktigt att vi diskuterar hur pengarna används, säger Eva.
Dennis har varit ansvarig i region Mitt för några verksamheter i Plan 2017. Målet har varit att skapa intresse för facket och bilda arbetsplatsklubbar. Lyckade klubbildningar har skett på August Larsson Charkuteri och Siljans chark.
Dennis och Eva, som båda är förbundsmötesledamöter och i den egenskapen åker till kongressen, säger att det kräver stort engagemang av dem som jobbar med organisering. För att skapa intresse för facket krävs att man besöker arbetsplatsen många gånger och att man fortsätter att besöka och behålla kontakten efter att klubben bildats. Det kan dröja länge innan klubben kan få förhandlingsmandat. Det är ingen mening att bilda klubbar som inte fungerar, som bara finns på pappret.
En fråga som alla ombuden är mycket entusiastiska över är körkortsutbildning (motion nr 142), som Veronicka Fridh har skrivit och klubben antagit som sin egen.
– Som det är idag så kan man inte få jobb här på Atria utan körkort, det är ett krav från företaget, men vi har en skrivning i Livsmedelsavtalet som säger att om schemaläggningen ändras så ska det anpassas till den anställdes möjligheter att komma till och från jobbet. Det är en skrivning vi använt oss av flera gånger, men det gäller bara den som har anställning, säger Sunil.
– Det finns skift som börjar kl 4.30 på morgonen och då måste man ha bil för att komma hit. Om man har samåkt med en arbetskamrat måste företaget ta hänsyn till det, säger Nabil.
– Ring Veronicka. Hon är på fackligt uppdrag i Dalarna, men är också kongressombud. Det är hon som skrivit motionen och är engagerad i den, säger Sunil.

Jag ringer Veronicka Fridh och liksom de andra säger hon att körkort numera är ett krav för att få jobb. Så är det på Atria i Sköllersta.
– Jag tycker att man borde få möjlighet att gå körkortsutbildningen på gymnasiet. Det skulle också kunna motivera ungdomar som är skoltrötta att gå klart. För det är ju så att chanserna att få jobb ökar väsentligt om man har gått ut gymnasiet, har en examen, och dessutom har ett körkort. Det öppnar många dörrar.
Hon är missnöjd med att motionen bara är besvarad av förbundsstyrelsen.
– Jag tycker att Livs ska verka för att driva frågan politiskt om att körkortsutbildning ska ingå i alla gymnasieutbildningar.
Hon menar att det är en fråga som socialdemokraterna skulle kunna driva i nästa valrörelse. Det är en klassfråga. Kostnaden för ett körkort är omkring 15 000 kronor. Det gör att många LO-medlemmars barn inte har möjlighet att bekosta körkort. Det ökar klyftorna i samhället mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare.