Coca Cola hindrar jämställdhet med mörkad lönestatistik

Lönekartläggning ska göras på alla arbetsplatser med fler än tio anställda. På så sätt ska orättvisor mellan män och kvinnor rättas till. Att få tillgång till alla uppgifter är inte helt enkelt, konstaterar Susanna Lundberg, jämställdhetsombud på Coca Cola i Jordbro.

[Ur nummer: 04/2005] Just nu håller hon på med jämställdhetsplanen för 2005. Det är andra gången den ses över sedan den stora läskfabriken invigdes 1997. I planen ska ingå en lönekartläggning. Det är första gången som hon är med och gör en sådan.
– Tyvärr har vi bara fått lönerna angivna i procent. Vår arbetsgivare vill inte lämna ut lönerna i kronor och inte heller vem som har vilken lön, säger hon och fortsätter:
– Jag har tagit upp detta gång på gång att jag vill se siffrorna bakom procentsatserna men får inget gehör för min kritik. Men det kan inte vara rätt att jag inte får se lönerna eller får veta vem som har respektive lön. Jag har heller ingen möjlighet att kontrollera om procentsatserna är rätt uträknade.
De är en arbetsgrupp med representanter från både arbetsgivare och fack som jobbar med så väl jämställdhetsplanen som kartläggningen.
Hon vet inte hur många extramöten hon har kallats till därför att hon ställt krav på mer information.
– Jag får ofta höra att det handlar om att jag ska vara nöjd, som om jag var problemet. Det handlar ju om att jag har för lite information för att göra en riktig kartläggning, säger Susanna Lundberg.

Felaktiga uträkningar
Hon har redan upptäckt en felaktig uträkning genom att använda sunt förnuft. Och det är inte bara det här med procentsatser som hon tycker är ett problem. Själva gruppindelningen är hon inte heller helt nöjd med. De har efter viss diskussion delat in de anställda i fyra grupper vilket hon tycker är på tok för lite.
– Det var framför allt Sif:s representant som ville ha det så här. Personligen tycker jag att det är svårt att få överblick. Det är många yrkesgrupper som faller inom samma kategori. Det innebär att det inte är så lätt att jämföra.
Susanna Lundberg har varit jämställdhetsombud i två år. På fabriken har hon arbetat sedan starten. Hon känner att hon skulle behöva mer kunskap för att klara av sitt uppdrag. Hon har varit på en jämställdhetsutbildning som avdelningen hållit i men där togs inte lönekartläggning upp.

Individuell lönesättning
– Som det är nu får jag gå på känsla. Jag efterlyser någon form av utbildning för att klara av det här med kartläggning. Jag vill veta vad man ska tänka på och vad man har rätt att få reda på.
Hon berättar att ledningen kan sträcka sig till att hon får se lönen i det högre och lägre skiktet. En anledning till hemlighetsmakeriet kan vara lönesystemet med individuell lönesättning som bygger på betygsbedömning och uppfyllda mål.
– Vi håller på och ser över vårt lönesystem. Vi skulle helst vilja bli av med det men företaget vill bara gå med på viss justering.
Hon är som sagt var mycket kritisk när det gäller arbetsgivarens ovilja att lämna ut löneuppgifter. Men i stort är hon ändå nöjd med arbetet kring jämställdhetsplanen som hon tycker varit konstruktivt.
Totalt är de 150 anställda i produktionen, 86 procent är män och 14 procent är kvinnor. Själv är hon operatör vilket är ovanligt bland kvinnorna.
– Jag vet inte varför det är så. På andra företag är det betydligt fler kvinnor bland operatörerna. För att komma tillrätta med det har vi sagt att kvinnor ska gå före män om de har likvärdiga kvalifikationer.
Hon konstaterar att det också skulle behövas fler kvinnor på lager, underhåll och inom försäljning.
– Det här är något som jag påpekat och som företaget aktivt jobbar med. Till exempel ska det i företagets platsannonser stå att man gärna ser kvinnliga sökande till jobb på mansdominerade avdelningar.

Granskas av JämO
Coca Cola ingår i den granskning som JämO gjorde hösten 2004 av lönekartläggnings- och samverkansbestämmelser. Det är 50 arbetsgivare inom industrier och kommuner som myndigheten valt att granska närmare. Resultatet av kartläggningen kommer att presenteras i maj.
I en pärm har Susanna Lundberg brevväxlingen mellan hennes arbetsgivare och myndigheten. Själv har hon inte varit direkt inblandad. Det var hon heller inte i den lönekartläggning som förra året skickades in till JämO.
– Den fick jag presenterad för mig i färdigt skick. Nu får jag vara med i själva arbetet med kartläggningen, vilket är ett framsteg. Men jag är besviken på att det är så tungrott. Jag vet att jag har rätt att se lönerna men det är en fråga som jag i praktiken tycker är svår att driva.