188 måste gå när bryggeriet läggs ner i Vårby och plocklagret flyttas från Loviseberg

I september börjar nedlägg­ning­en av Spendrups i Vårby söder om Stockholm. Det är en tapp­linje som stängs först. Därefter flyttas fler produkter. I mars 2013 läggs även plock­lagret i Loviseberg ner.
Det här är inga nyheter. Flytten av bryggeri och produktion till Grängesberg har varit känd länge. Där borta i Bergslagen har det investerats stora summor i bland annat ett automatiskt fullgodslager med förarlösa truckar. Plocket kommer att fortsätta att vara manuellt, men de kommer att plocka allt.
Det är ingen revolutionerande teknik som införs. Den finns redan på bryggerier i våra nordiska grannländer och som all teknik har den sina för- och nackdelar. Tanken bakom denna är centralisering och skalfördelar.
Det är ett nytt skede i Spendrups historia. För de anställda i Vårby och i Loviseberg, som båda ligger i närkommuner söder om Stockholm, innebär det en stor förändring.
Bryggeriet i Vårby byggdes av Kooperativa förbundet 1963 och var då det första helt nybyggda bryggeriet i Sverige sedan sekelskiftet. 1989 köptes det av Spendrups och efter drygt tjugo år går det alltså i graven.
Varsel är lagda och ett omställningsföretag som heter Startkraft (se nästa uppslag) är inkopplat, men fortfarande är inga anställda uppsagda på grund av arbetsbrist.

Stanna kvar-premie
Det finns en ”stanna kvar-premie” som alla får som håller ut till det bittra slutet, företaget har ju behov av att produktionen fortsätter tills allt är klappat och klart i Grängesberg. Premien är 2 800 kronor i månaden, den började gälla i juli 2011 och pengarna avsätts till den dag man slutar. Då får man den i en klumpsumma.
Tommy Johansson, som är klubbordförande för Livs på plocklagret i Loviseberg, säger att han tycker att det är bra att de så tidigt fått reda på nedläggningen.
– Det ger ju möjlighet för den som vill att göra något nytt redan nu. Hos oss har vi några som bestämt sig för att börja plugga.
• Vet du vad du vill göra?
– Jag är öppen för alla förslag, men jag vill göra något nytt, inte fortsätta på ett lager.
Jonas Berlin som också jobbar på Loviseberg håller med.
– För mig är det också en chans att komma bort från lagret. Jag skulle vilja slippa jobba tvåskift. Min far har ett företag som jag skulle kunna börja på, men det kanske inte är så jätteroligt. Jag hoppas på något bättre.
Benita Karlsson, klubbordförande på bryg­g­eriet, jobbar i lagret i Vårby tillsammans med Gabriella Kerstof, vice ordförande i klubben, Håkan Häkkinen och Ida Pollack. De säger att de alla reagerat på ungefär samma sätt inför nedläggningen.
– Det är upp och ner och vi kan inte göra mycket mer än att rycka på axlarna. Vi får se vad som händer. Jag tror att många väntar tills det närmar sig slutet innan de gör något, säger Benita.
– Det är viktigt att vi får ut till våra medlemmar att det verkligen kommer att bli nedläggning. Än så länge, är inte någon uppsagd. Men det kommer och då behövs beredskap. Om man vill stanna kvar eller inte till slutet är ett val som alla får göra, fortsätter Benita.

Tänkte stanna till pensionen
Håkan Häkkinen, som är 59 år, säger att han ska stanna kvar.
– Jag mådde skitdåligt när beslutet om nedläggning kom. Jag vet inte hur det kommer att bli. Det är inte så roligt när man är i min ålder, det är minst sagt lite tungt. Hur ska jag få nytt jobb? undrar Håkan.
Han säger att han har trivts bra med både arbetskompisar och chefer på Spendrups. Det har varit bra stämning, och han hade räknat med att jobba på fram till pension.
– Egentligen skulle jag inte vilja göra något mer, jag skulle vilja gå i pension, så är det. Hur ska jag kunna få ett nytt jobb? Det här känns lite bittert.
Benita säger att det är några personer som befinner sig i den åldern. Själv har hon inte hunnit fundera så mycket över framtiden.
– Jag känner inte någon oro, rätt som det är står man där bara. Även om jag känt till att flytten skulle ske kommer det lite som en blixt från klar himmel. Jag har ju jobbat i 38 år så jag kommer att vara kvar till sista svängen.
• Är det också för att du är klubbordförande?
– Det vet jag inte. Du menar att kaptenen inte lämnar det sjunkande skeppet?
• Och du Gabriella?
– Jag har ingen aning. Jag har inte hunnit tänka. Helst något annat än det jag gjort tidigare. Jag har varit truckförare och kontrollant. Jag skulle vilja jobba dagtid.
Benita håller med:
– Jag vill inte heller ha helgjobb, det skulle jag helst slippa, men det är mycket sånt jobb i affär. Städa vill jag inte göra. Det tycker jag verkar vara ett så otacksamt jobb. Man städar och så blir det smutsigt igen.
• Det blir ju 58 nya tjänster i Grängesberg. Kan någon av er tänka sig att flytta dit?
– Några har sagt att de skulle. Företaget erbjöd en bussresa dit i höstas och det var ett 30-tal som åkte iväg med sina familjer. Alla tjänster som blir lediga i Grängesberg ska vi kunna söka. Hade jag varit närmare pension så hade jag kanske kunnat tänka mig göra det, men jag har sju år kvar, det är för lång tid att veckopendla. Jag har också familj och vänner här i Stockholm, säger Benita.
Inte heller för Gabriella är det något alternativ.
– Jag har barn som går i skolan. Det skulle inte funka.
Ida Pollack säger att hon inte har en aning om vad hon vill göra.
– Jag kan inte tänka mig att ta vad som helst. Jag hoppas att jag ska få någon vägledning av Startkraft.

Får inte loss pengar
Kruxet med Startkraft är att de inte kan sätta igång att coacha förrän någon är uppsagd, pengarna är kopplade på det sättet. De får inte loss dem.
På båda arbetsplatserna, den på Vårby med 140 kollektivare och den på Loviseberg med 48, har man haft ett möte med Startkraft där jobbcoachen har presenterat sig för personalen och hållit information.
Spendrups har skjutit till en miljon som ska gå till personalens utbildning, den kommer att fördelas av Startkraft. En styrgrupp bestående av representanter från företag, fack och omställningsföretaget har bildats. Kravet för att få bidrag är att man ska kunna visa att det man utbildar sig till kan leda till ett jobb.
– Det är till exempel truckförarutbildning eller taxikort, men om man vill gå en kurs i säg knyppla så vore det förmodligen svårare, förklarar Tommy.