Mordet på Anna Lindh förändrar inte bilden av Sverige för de fem filippinska ungdomarna som är på besök. Sverige förblir ett fredligt samhälle.

[Ur nummer: 10/2003] Reaktionen beror på vad man har för erfarenheter. John Mape, ombudsman från LEARN, motsvarighet till ABF, säger att på Filippinerna är mord på politiker vanliga.
– Våldet finns alltid närvarande i vårt samhälle. Men det som hände nu i Sverige, mordet på er utrikesminister, är ändå en isolerad händelse. Det verkar ju inte vara någon politisk grupp som utfört det.
De filippinska ungdomarna är här på utbyte. Svenska ungdomar, som är fackligt aktiva, har varit på Filippinerna och filippinska ungdomar, som också har förtroendeuppdrag, är nu i Sverige i två veckor.

Enkel tanke
Det kallas fackligt ungdomsutbyte och tanken bakom är enkel:
Om man träffas och lär känna varandra, och ser likheterna och skillnaderna, har man också lagt grunden för engagemang som sträcker sig bortom den egna fabriksgrinden och nationsgränsen.
Lasse Larsson, med fackliga uppdrag på Skånemejerier i Malmö, är den som tagit initiativet till utbytet; han säger att för honom har det varit viktigt att göra något i den stad där han bor. I Malmö lever många invandrare och där finns, vilket framgick av det senaste valet, främlingsfientliga partier, som är små och splittrade men ändå går framåt.
Det är trångsyntheten han vill utmana.
Lasse Larsson berättar att han och fyra andra svenska ungdomar var två veckor på Filippinerna i maj och träffade många fackliga aktivister där. De var med på möten, ville komma in på arbetsplatser, men blev inte insläppta, eftersom arbetsgivarna på Filippinerna, som ofta är samma transnationella företag, som vi har här, inte tillåter besök.
Filippinerna är fattigare, fler människor, mer trafik och så vidare, men ändå, det som slog Lasse var att de som hade jobb, alltså fast anställning, hade det förhållandevis bra, sämre än i Sverige, men ändå inte så illa.
De hade hus och hem och möjlighet till ett innehållsfullt liv.
Fattigdomen drabbar den som saknar anställning, den som står utanför arbetsmarknaden, och det gör alldeles för många och det innebär att de saknar sociala försäkringar och trygghet. Allt kostar pengar, även skolgång.
Trots fattigdomen var det framför allt det positiva som fastnade, mötet med människorna, att så många glödde för att förändra.
Det var också Andreas Johanssons intryck; han är klubbordförande på Lockarps bageri och har ordnat studiebesöket denna dag på Pågens jättestora, moderna bageri. De båda bagerierna ingår i samma koncern.
Paul Macalalad, vice ordförande på ett företagsfack på Nestlé tio mil utanför Manilla, undrar vad facket på Pågens gör med de medlemmar som inte gillar jobbet, som missköter det, inte kommer i tid och så vidare. Vad är fackets uppgift? Vad är individens ansvar?

Rädsla för rationaliseringar
Doreen Dabon, ombudsman på ett kvinnofackförbund, Makalaya, bildat 1998, och som jobbar med att organisera bananarbetare på Mindanao, södra Filippinerna, där det är mycket våld. Hon undrar om inte klubben på Pågens är rädd för att nya maskiner ska ersätta människor.
Glenn Guzman med fackligt uppdrag på en godistillverkare, Universal Rubina Corporation, vill veta om arbetsgivaren försöker stänga ute facket, union-busting, heter det på engelska. Är det ett problem?
Donna Escueta, studieombudsman på hotell- och restauranganställdas förbund undrar när klubben på Pågens strejkade senast och vad de då strejkade för.
Efter en rundvandring i det stora bageriet åker ungdomarna till Livs avdelningsexpedition i Folkets hus och därefter till ett nytt arbetsplatsbesök på Samfood. Det är där de får reda på att den svenska utrikesministern knivhuggits på varuhuset NK i Stockholm.