I början av mars avled Mål & Medels chefredaktör Malin Klingzell-Brulin.
I trettio år har Malin genom sina nära och engagerande reportage lyft upp och synliggjort arbetsvillkoren inom livsmedelsbranschen, både här i Sverige och runt om i världen. Många av Livs medlemmar har känt sig sedda och fått nya perspektiv på sin egen situation.

Malin utbildade sig till journalist vid Journalisthögskolan i Stockholm, men läste innan det på Socialhögskolan med inriktning på samhällsarbete och hon läste även spanska under ett år vid Madrids universitet. Redan 1991 började hon på Mål & Medel som journalist och 2004 utsågs hon till chefredaktör.

En av hennes artiklar som fått stor spridning ät artikeln om Findus, som också utgjorde stommen i boken Dagens rätt – om mat, makt och människovärde. Artikeln handlade om vad som hände på jobbet efter att ett riskkapitalbolag med lånade pengar tog över fabriken. För att betala räntorna på lånen plundrades fabriken på likvida medel och såldes vidare till nästa riskkapitalist. Malin skrev om finansskojeriet och boken användes av bland annat det globala Livs-facket, IUL, för att politisk påverka att riskkapitalet skulle regleras.
Malins arbete har i stor utsträckning bidragit till att fördjupa förståelsen för hur viktigt det är med fackligt samarbete i de transnationella företagen. Många av artiklarna från olika länder har översatts till engelska, franska och spanska och bidragit till en mycket mer levande berättelse än vad projektrapporter någonsin kan ge.
En sak som Malin var mycket stolt över var de intervjuer som hon gjorde med alla kvinnor i livsmedelsindustrin som på grund av kortsiktigt lönsamhetstänkande och dålig arbetsorganisation fick förslitningsskador vid linjerna. Det såg likadant ut runt om i världen. Hennes artiklar om fackligt aktiva kvinnor har varit betydelsefulla för att stärka kvinnorna.

I rollen som chefredaktör värnade Malin extra hårt för Mål & Medels självständiga journalistik. Om den självständigheten ifrågasattes påminde hon bestämt och med stor övertygelse om att tidningen är medlemmarnas tidning och inte förbundsledningens informationskanal. Malin framhöll, helt riktigt, att det är en viktig del i medlemstidningens själ och berättigande.
2009 tilldelades Malin årets Stig Sjödinpris med den fina motiveringen:
”I en tid när kulturen får allt mindre utrymme, värnar hon starkt om det kulturella materialet i tidningen. Läsaren får alltid möta en dikt, en novell eller en kulturartikel. Som skribent har Malin hela världen som arbetsfält. Hennes läsare arbetar i en bransch som ofta styrs av multinationella företag. Livsmedelsarbetarna i tredje världen utnyttjas hårt och arbetar ofta med livet som insats. Stig Sjödin hävdade att en fackförbundstidning ska vara folkbildande och berika läsaren. Kultur, kvalitet och engagemang ska gå hand i hand. Malin Klingzell-Brulin är en stridbar röst i samhällsdebatten.”

Malin var även författare och tillsammans med Gunnar Brulin skrev hon reportageboken Dagens rätt – om mat, makt och människovärde. Boken om reportagen från Latinamerika, Asien, Afrika och Europa beskriver arbetsförhållandena inom den globala handeln och livsmedelsindustrin. Boken har även en engelsk utgåva.
Malin var väldigt intresserad av litteratur och arbetarhistoria. Hon satt i styrelsen för Maria Sandel-sällskapet och var med och bildade det. Genom stadsvandringar, seminarier och bokutgivning lyfter de fram denna kvinnliga arbetarförfattare.
Hon var också mångårig styrelseledamot i Arbetarrörelsens kulturhistoriska sällskap, där hon satt med i redaktionen som gjorde Arbetarrörelsens kvinnoalmanacka, där både kända och okända kvinnor som varit politiskt och fackligt aktiva årligen lyfts fram.
Hon var också ledamot av Arbetarrörelsens arkiv och biblioteks forskningsråd under många år.

Vi är många som mött Malin, hennes varma person och positiva nyfikenhet. Frågorna hon ställt för att få veta lite mer, hennes vilja att förstå och omsorgen om att få berätta historien så rättvist som möjligt. Malin ingav en naturlig trygghet och visade alltid stor respekt för andra vilket bidrog till många lyckade intervjuer och reportage. Det bidrog också till att hon var en bra arbetskamrat och väldigt lätt att tycka om. Saknaden är stor, men Malins starka och fina minne lever.
Eva Guovelin