Stress på jobbet. Sjukskrivningarna. Möjlighet att ta ledigt när man själv vill. Det handlar om makt över bemanningen som var en viktig fråga på avtalskonferensen i Stockholm.

[Ur nummer: 11/2003] Thomas Henriksson, Livs arbetsmiljöombudsman, ville veta hur viktig arbetsmiljöfrågan var:
– Klarar vi av att mobilisera en konflikt om ett arbetsmiljöavtal? Eller får vi svårt att hantera frågan om vi driver det så långt?
Det beror naturligtvis på vad ett sådant arbetsmiljöavtal innehåller och det fick församlingen diskutera i smågrupper.
Avtalskonferensen i Stockholm utgjordes av representanter från Livs avd 4 Stockholm, Livs avd 8 Sundsvall, Livs avd 9 Linköping, Livs avd 10 Gävle-Dala, Livs avd 15 Örebro, Livs avd 36 Umeå, Livs avd 51 Gotland och Livs avd 57 Luleå.
Redovisningen visade att makt över bemanningen på arbetsplatsen var viktigt. Underbemanning leder till olyckor och psykosociala problem. Utbildning var också viktigt, både av de egna skyddsombuden och av företagets ansvariga, som ofta har stora kunskapsluckor på arbetsmiljöområdet.

Skrivna minimiregler
En ytterligare punkt var företagshälsovården. Det måste finnas skrivna minimiregler som styr den.
Sune Stålebro, lokalombudsman i avd 9 Linköping, undrade om det bästa verkligen är att ha ett fristående arbetsmiljöavtal eller om det vore bättre att ha innehållet i det skrivet i riksavtalet, som har en starkare ställning.
Även Francis Tuuloskorpi, klubbordförande på Stockholmsbagaren, ifrågasatte om inte riksavtalet vore den rätta platsen om det gällde att reglera problem med bemanning, anställningsformer, stress och olyckor. 
– Vi borde prioritera hårda skrivningar i riksavtalen, sa hon.
Det borde stå, menade hon, att en fast anställd som slutar ska ersättas och om det inte sker så ska det leda till någon slags påföljd för arbetsgivaren.
Sune Stålebro sa att han var övertygad om att medlemmarna skulle ställa upp i en kamp mot underbemanning.
– När jag kommer ut på arbetsplatserna möter jag följderna av underbemanningen, sa han. Det är medlemmar som känner hopplöshet. De frågar mig om jag kan ordna vikarier och när jag säger att jag inte kan det uppkommer frågan: Är det någon mening att vara med i en fackförening som inte kan kräva och genomdriva det? Jag är övertygad om att våra medlemmar ställer upp i en sådan kamp.

Tydliga besked
Thomas Henriksson ville ha tydliga besked.
– Det ger inte ett omedelbart utslag i plånboken. Frågan är nu hur hett vi vill ha det. Får det kosta löneutrymme? Det vore bra om vi kunde få klarhet i det.
– Tvivlar förbundskontoret på våran vilja? frågade Göran Wrene, klubbordförande på Arla Foods i Årsta. Ska de testa oss? Jag är övertygad om att vi vet vad som händer. I Stockholm har det gått över från lean-production till mean-production. Det här är en jävligt viktig fråga.
– Jag uppfattar det som att vi kan köra, konstaterade Thomas Henriksson.
– Ja, men det är under förutsättning att bemanning och arbetstempo kommer med, antingen här i arbetsmiljöavtalet eller i kollektivavtalet under arbetstider, sa Frances Tuuloskorpi.
– Vi måste vara beredda att ta till maktmetoder för att genomdriva detta och jag har uppfattat att ni vill det, sa Thomas Henriksson.
Gerald Lindberg, Livs tredje ordförande och avtalsansvarig, sa att det finns ett intresse att driva arbetsmiljön ganska hårt inom Facken inom industrin, men det är upp till varje förbund att avgöra hur långt.
– Just när det gäller bemanningen är det en fråga vi vill ha med. Här är det arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet det handlar om. Vi kommer att ha med en skrivning som avser bemanning, det gäller arbetsgivarens skyldighet att förhandla om vad som sker vid underbemanning.
Han talade också om att LO:s styrelse gett elektrikerna ett löfte om att frågan om bemanning ska ha största prioritet i avtalsrörelsen 2004. Elektrikerna gick ju ut i konflikt i våras för att reglera bemanningsfrågan. Elektrikerna drev den med stressade byggtider. Byggdes det för snabbt, för högt tempo, skulle det straffas med högre lön.