Med en utställning och en bok presenterar Lars Olsson andra delen av arbetarnas historia vid KLS slakteri i Kalmar. Det är åren 1935-1970 som står i blickpunkten.

Invigningen i Gula paviljongen i Folkets park i Kalmar var relativt välbesökt. Det kom ett 30-tal personer, berättar Lars Olsson, som är bokens författare och professor emeritus i historia vid Linnéuniversitetet.
En av besökarna vid invigningen var Zdzislaw Kotlinski som idag är 94 år och som jobbade i tarmrenseriet på KLS från 1947 till 1965, alltså i 18 år, vilket är en lång tid i ett jobb som både är tungt och smutsigt. Andra sökte sig bort, men han blev kvar.

– Jag fann hans namn i personalliggaren på KLS arkiv. Det polska namnet stack ut, det var inte vanligt. Jag lyckades ta reda på att han fortfarande levde och tog kontakt med honom. Han var en polsk koncentrationslägerfånge som hade räddats 1945 från ett nazistiskt arbetsläger i Hamburg och kom med båt till Sverige, säger Lars Olsson och fortsätter:
– Han var alltså inte jude utan etnisk polack och hade blivit satt i tvångsarbete av nazister och kom till Sverige som överlevande vid krigsslutet.
”Jag blev kvar i tarmrenseriet, eftersom ingen trodde att det fanns några andra arbeten för en sådan som mig som varit i koncentrationsläger. Jag var ju också rädd för att bli arbetslös”, berättar han i boken. Till invigningen i Gula paviljongen kom Zdzislaw Kotlinski körande på en EU-moppe.
– Det är en fantastisk historia. Han blev fackligt aktiv, skyddsombud, och kom på en ny metod för omklädning av valsarna i tarmmaskinerna. Han fick 200 kronor för det.

I december ska Lars Olsson och den forskningscirkel som hjälper honom, och som består av aktiva och pensionerade slakteriarbetare på KLS, komma till ett fackklubbsmöte på slakteriet och berätta om sina studier.
Utställningen står nu i slakteriets matsal. Den bygger mycket på bild och är kronologiskt berättad med olika teman.
Boken är mycket välskriven och det är fascinerande att följa den större politiska och ekonomiska utvecklingen ur slakt- och charkarbetarnas Kalmarperspektiv.
– Jag blev förvånad över hur mycket konflikter det var på slakteriet ända fram till 1950-talet. Efter uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet 1933 tror många att det var samarbete som gällde, Saltsjöbadsanda, men vid KLS dröjde det till efter den stora konflikten 1953, säger han och fortsätter:
– Då först verkar det som att den nya direktören var tvungen att respektera arbetarna och fackföreningen som en motpart.

Kampen mot fascismen och för demokratin var viktig inom Livs avdelning 45 redan under 1920-talet och intensifierades efter att högern i Tyskland släppt fram Hitler till makten 1933, men den förlamades delvis genom motsättningar mellan socialdemokrater och kommunister.
Avdelningen anslöt sig till fackföreningsrörelsens bojkott av varor från Nazi-Tyskland. 1943 uttalade sig avdelningen för att regeringen skulle häva transportförbudet på svenska arbetartidningar samt stoppa de tyska permittent-tågen.
Sekreteraren skrev följande varningsord i protokollsboken:
”Vi är dock ännu ett fritt land och få hålla våra möten men den dagen kan komma då vi ej få detta och då är det för sent att vakna. Därför, kamrater, slut upp mangrant medan tid är.”
Boken Arbete och facklig verksamhet vid Kalmar Läns Slakterier 1935 – 1970 och ges ut av föreningen Slakteriarbetarnas museum i Kalmar.