Alma Nauclèr: ”Det går att påverka om man vill”

Nr 5/2019

Alma Nauclèr ser fram emot att rösta i Europaparlamentsvalet. Det blir första gången. Hon har haft chansen två gånger tidigare men missat att det varit EU-val. Nu har hon superkoll och gör sitt bästa för att sprida kunskapen.

Det är betydligt lägre valdeltagande i EU-valet än i riksdagsvalet. Det vill Alma Nauclèr ändra på. Hon vet av egen erfarenhet hur det kan vara.
– När jag var 18 år var jag nog inte superintresserad, hade ingen tanke på det. När jag var 23 år hade jag nog jättedålig koll också, säger hon och skrattar.
Det brukar heta att någon har nära till skratt. I Almas fall är det verkligen så, hon skrattar ofta, inte minst åt sin tidigare okunskap. Hon är insatt idag, har många fackliga uppdrag, är bland annat vice klubbordförande på Spendrups bryggeri i Grängesberg.
Vi befinner oss på klubbexpeditionen som ligger en trappa upp i bryggeriet och är inrymt i ett tidigare klädförråd i nära anslutning till omklädningsrummen.
– Vi är nöjda med placeringen. Tidigare satt vi i ett rum som låg intill de högre chefernas med glasväggar och full insyn. Det här är mycket bättre.
Talande är också att allt fler väljer att gå med i facket.
– Vi räknade i måndags, vi är största klubben i region Mitt och har ökat med 35 nya medlemmar sedan november. Det är bra.

Alma Nauclèr gör vad hon kan för att värva medlemmar. Hon har själv gjort lite av en facklig resa. Det började med att hon skulle flytta hemifrån och hennes mamma uppmanade henne att gå med i facket för att få en hemförsäkring. Hon visste inget om den fackliga idén, det skulle dröja flera år innan hon förstod vad det hela handlade om.
– Det var när jag gick medlemsutbildningen som jag fattade vad vi höll på med. Den var jätteinformativ. Det var då jag fick sammanhanget klart för mig, att det fanns en hel historia bakom det fackliga arbetet.
Idag är hon den som upplyser andra på jobbet, till exempel hur viktigt det är att rösta i EU-valet.
– Det är inte i en politisk aspekt jag pratar om det. Jag säger inte vad de ska rösta på. Istället trycker jag på möjligheten att kunna påverka om man vill och att de ska kolla upp valet om de är nyfikna, speciellt om de tycker att saker inte blivit riktigt rätt.
Själv gillar hon Johan Danielsson som är LO-förbundens gemensamma kandidat i EU-valet och står som nummer två på Social–demokraternas lista (se sid 20).
– Jag vet var jag står politiskt. Valet blir inte jättesvårt för mig. Jag uppskattar filmen när han talar om EU-valet, att han gör det med Borlängedialekt.
I mina öron talar hon samma dalmål som han gör.
– Nej, han har en renare dialekt, jag talar lite slarvigare och lite gnälligare, förklarar hon.
Hur som helst så tycker Alma Nauclèr att det känns tryggt med någon som kommer från hennes hemtrakter och hon instämmer i de frågor som han lyfter som viktiga, som att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige.
– Kommer man till Sverige och jobbar ska man omfattas av svenskt kollektivavtal och ha samma rättigheter och samma lön. Det är inget konstigt.
Det är också något som hon kommer i kontakt med på bryggeriet där hon arbetar som furnerare.
– Mitt jobb är att hålla koll på allt material som omsluter produkterna, som korkar, flaskor och burkar. Vi har jättemycket utlandstransport då det som vi behöver plockas från hela Europa.
Hon har funderat mycket på de villkor som de utländska chaufförerna arbetar under. Hur ser deras löner ut? Är fordonen rätt försäkrade? Frågorna är många och berör även de anställda på bryggeriet.
– Vissa chaufförer vill inte lossa själva och då måste vi göra det. Vad händer om flaket inte är försäkrat? Det vet vi inte och har även ifrågasatt det skarpt.

Alma Nauclèr bor i Grängesberg, har gångväg till jobbet. Hon är fascinerad av bygdens historia, att det varit ett brukssamhälle där många varit beroende av gruvdriften som sedan länge är nedlagd.
– På bryggeriet finns flera som jobbat i gruvan och som fortfarande hoppas att den ska tas i bruk igen.
Själv är hon uppväxt i ett annat brukssamhälle, Nyhammar, som ligger två och en halv mil norr om Grängesberg. Hennes pappa arbetade som svarvare på Nyhammars bruk, en anrik verkstadsindustri. På senare tid har hon förstått att hon går i hans fotspår.
– Det var när jag berättade att jag blivit vald till vice ordförande som jag fick veta att pappa varit klubbordförande på bruket. Det visste jag inte.

Relaterade artiklar