[Ur nummer: 11/2003] – Jag är för trängselavgifter, säger Göran Wrene, klubbordförande på Arla Foods terminal i Årsta. Det är värt att pröva. Om inte annat rent filosofiskt, för att se vad som händer.
Han skyr inte den för tillfället impopulära åsikten och han verkar gilla att framföra den med lite kärv humor.
– Räcker det inte, frågar han, att ta med sig portföljen till jobbet. Måste man också släpa med sig ett ton plåt? 
Som yrkeschaufför i Stockholm är han förmodligen inte ensam om att ställa den frågan. De senaste fyra-fem åren har antalet bilar ökat kraftigt. Helt rationellt är det inte, när så många försöker maximera sin egen frihet och rörlighet. Bussarna kan inte längre hålla tidtabellerna, utan står stilla och puttrar.

Sosse och fritidspolitiker
Något är galet och eftersom det gäller en gemensam angelägenhet är det politikerna som ska komma med en lösningar. Göran Wrene är en sådan politiker, en som ska se helheten, men inte någon av topparna, utan en fritidspolitiker. Han sitter som ersättare i Gatu- och fastighetsnämnden i Stockholm.
Han är socialdemokrat. Han är med i Livs avd 4 socialdemokratiska förening.
Han och de andra politikerna i nämnden ska försöka hitta lösningar på alla praktiska problem som kommer med införandet av trängselavgifter, se till att det fungerar. Det gäller infartsparkeringar, kringfartsleder och det faktum att den spårbundna trafiken redan är fullmatad vid rusningstid. Det måste till nya bussar.
Våren 2005 ska trängselavgifterna införas, som ett försök, och utvärderas efter två år. Väljarna ska få ta ställning till försöket i det ordinarie valet hösten 2006.

Var emot biltullar
Det ska sägas att socialdemokraterna i Stockholm i valet för ett år sedan var emot biltullar. Att de nu ändå ska införas beror på en uppgörelse på riksplanet mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.
Så fungerar politiken. Det handlar om kompromisser. Men i det här fallet överensstämmer politiken med Göran Wrenes egen uppfattning.
Hans erfarenhet är yrkeschaufförens. Han började 1975 på Arla, skulle jobba över jul, tänkte han, men blev kvar, har fått guldklocka efter 25 års tjänst. Bilmodellerna har utvecklats, från början tog de tre ton, idag tar de sju ton per lass, mer än en fördubbling, men det är fortfarande samma slitgöra. Fortfarande samma handjagande.

Får stå på gatan
Därtill kan läggas att det inte längre går att komma in till trottoarkanterna, eftersom det står så många parkerade bilar över allt inne i stan. Utköraren får stå på gatan och lossa.
Att göra något åt trafiken är en angelägen fråga för honom. Och det finns inte så många val, antingen bygger man nya vägar, men det finns för närvarande inte pengar till det, eller så minskar man trafiken genom avgifter.
* Invändningen mot avgifter är att de slår orättvist, de hindrar endast den som har en mager plånbok. De rika köper sig fria?
– Ja, säger han, så är det. Men det gäller ju alla avgifter. Kollektivtrafiken kostar ju lika mycket oavsett om du är rik eller fattig. Det är en orättvisa som vi måste lösa i ett annat sammanhang.
Han betonar att det är viktigt att avgifterna som tas in återförs till regionen, så att ytterligare investeringar kan göras i kollektivtrafik, kringfartsleder och parkeringsplatser. Det är ännu inte klart. Avgifter betraktas som skatt och i det här fallet tas skatten in även från personer utanför staden och länet. Det krävs riksdagsbeslut för att göra det.
* Är det inte märkligt att införa trängselavgifter och samtidigt föreslå chockhöjning av SL-kortet? En höjning med 250 kronor.
– Det är ett tjänstemannaförslag, säger han. Bakgrunden är landstingets misskötta ekonomi. Borgarna lämnade ett underskott på 9,9 miljarder kronor. Årets är 3,2 miljarder kronor. Skatter och avgifter måste höjas för att komma i balans, men om det blir på kollektivtrafiken är för tidigt att säga. Den frågan ska avgöras i den politiska processen.
* Vad tycker du?
– Jag tror att det är viktigt att det finns ett tydligt  samband mellan trängselavgifter och förbättringar av kollektivtrafiken.

Bygga sin egen linje
Mer än så vill han inte säga. Frågan är inte avgjord, påpekar han.
Att vara politiker är obekvämt. Varför vill man egentligen bli det? Det handlar, menar Göran Wrene, om en vilja att få saker i samhället att gå åt ett visst håll. Att för sig själv bygga upp en egen linje.

Namn: Göran Wrene
Ålder:  47 år
Yrke: utkörare på Arla Foods Årstaterminal.
Familj: dotter och sambo
Uppdrag: Ersättare i Stockholms gatu- och fastighetsnämnd l Fritidsintresse: Planera underhåll av husen, han har två och säger att planering är roligare än själva jobbet
Senast lästa bok: Kommer inte ihåg, det är min svaga punkt jag läser inte böcker.
Bästa film: Gillar komedier.
Ser på TV: Nyheter.
Lyssnar på i bilen: Radions P1.