Lisa gör facklig raketkarriär

Nr 1/2022

Lisa Bakija Andersson, ombudsman i Region Syd, lever nära havet. FOTO.STEFAN LINDBLOM/HBG-BILD

Lisa Bakija Andersson har gjort en raketkarriär inom facket. I höstas satt hon som ordförande på både Livs kongress och LO-kongressen.

Allt började med missnöje över arbetstider och brist på dygnsvila, vilket i sin tur ledde till att hon var med och drog igång en fackklubb. 

Livs ombudman Lisa Bakija Andersson bor vid Smygehamn, nästan så långt söderut det går att komma i Sverige. Hon gör inget större väsen av sig på sociala medier.

– Nej, det är väl som du säger. Jag jobbar inte på att bygga någon karriär på det sättet. Jag är nöjd med mitt liv som det är, men jag tycker om mitt jobb och känner att det är väldigt viktigt, säger hon.

Det fackliga uppvaknandet inträffade på ett bageri i Malmö där Lisa fick anställning 2005.

– Vi hade några fackliga representanter på företaget, men de märktes aldrig av. Samtidigt jobbade vi för många timmar i veckan och fick ingen dygnsvila en dag i veckan. Livs fick en ny ombudsman i Malmö som uppmärksammade det, och hon sa till oss att vi måste kunna våra rättigheter – och hjälpte till att starta en klubb. Så då började jag som skyddsombud och vice ordförande.

Ombudsmannen hette Christel Niby, och hon gick sedan vidare till andra förbund.

– Hon tog mig lite under sina vingar och pushade mig mycket. Det här har varit och är fortfarande en väldigt mansdominerad bransch. Hon såg väl mig som en ung tjej och ville stärka det på bästa sätt. Hon trodde på mig och det berättade hon för mina chefer. Tyvärr finns Christel inte i livet längre.

På bageriföretaget var man inte van vid att förhandla med lokal part angående arbetsrättsliga frågor utifrån lag och avtal, berättar Lisa Bakija Andersson.

– Det gjorde att vi hade väldigt många förhandlingar på kort tid – det andra gjorde på fem år fick vi göra på ett år. Det var väldigt intensivt. Men jag är nyfiken och vill lära mig saker, så som facklig representant utvecklades jag väldigt snabbt. 

Lisa Bakija Andersson började gå en rad fackliga utbildningar och blev snabbt regionalt förtroendevald i Region Syd. Hon hamnade i verkställande utskottet, utsågs till regionalt skyddsombud och höll i arbetsmiljöutbildningar. 

Hösten 2013 och våren 2014 gick hon ombudsmannautbildningen.

– Efter utbildningen ska man göra sex månaders praktik i Livs regi, men jag blev erbjuden att börja jobba direkt istället.

 Lisa Bakija Andersson deltog på sin första kongress med Livs 2013. 

– Jag hade aldrig varit i dom sammanhangen tidigare. Så det handlade mest om att hänga med i svängarna kring hur det fungerade.

Några år senare, 2016, fick hon plötsligt frågan om hon kunde sitta som ordförande Livs kongress 2017.

– Det kändes lite konstigt. Men jag pratade med erfaren kollega, Jan Zieliski, och han blev som en slags mentor för mig. Jag tackade ja till uppdraget och fick en jättebra utbildning i presidiearbete.

Under hösten förra året fyllde Lisa Bakija Andersson 40 år och höll i ordförandeklubban på både LO-kongressen och Livs kongress.

– Kongresserna var en upplevelse. Det var stort att få vara med om dem.

• Hur kommer det sig att just du har fått dina uppdrag?

– Det frågar jag mig också, säger Lisa och skrattar. Men jag tar mig an alla uppgifter seriöst och är väldigt noggrann när jag förbereder mig. Man måste ha väldigt bra koll och det har jag väl. Och jag har fått mycket beröm!

• Hur ser du på framtiden?

– Jag trivs jättebra på jobbet, och på den position jag har. 

• Vad är det viktigaste du gör som ombudsman?

– Det handlar väldigt mycket om rådgivning. Man löser många frågor med bra dialog och bra samarbete. 

– Relationerna – både till de förtroendevalda på de lokala klubbarna och till arbetsgivare – är oerhört viktiga.

• Viktigaste frågan nu och framöver?

– Las är en stor fråga.