Bild:

När Umeå filmfestival börjar tar Lisbeth en veckas semester

[Ur nummer: 07/2003] September – när sommaren är slut – är en höjdpunkt för Lisbeth Holmberg. Då tar hon en veckas semester och drar sig in i biosalongens mörker.
Under en vecka på hösten äger Umeå filmfestival rum. Lisbeth har besökt den varje år sedan starten 1986.
– I början såg jag två, tre filmer samma dag, men det har mattats av lite. Nu går jag på sådana filmer som jag aldrig skulle få se annars. Festivalen är uppbyggd kring olika teman. Ett urval som jag tycker är roligt är när en känd person får välja sina favoritfilmer. Tecknaren Ulf Lundkvist har varit här och valt filmer, liksom författaren Stig Larsson, som kommer från Umeå.
– Det är roligt att se vilka filmer de väljer och höra dem berätta varför.
En av Lisbeths egna stora favoriter är den tyske 70-talsregissören Rainer Werner Fassbinder, född 1946, död 1982, som på 15 år hann göra mer än 40 filmer, varav några hör till de bästa som någonsin gjorts. I denna kategori platsar till exempel Rädsla urholkar själen, Lisbeths favorit-fassbinder-film, som handlar om en vanlig tysk kvinna som blir tillsammans med en yngre invandrare och omgivningens inskränkta reaktioner.
Filmen är väldig enkel, allt onödigt har skalats bort. Den handlar om det som händer mellan två människor under trycket från omgivningen.

Spännande
Ljuset släcks i salongen och filmen börjar och man vet inte vad man ska få se, det är spännande, och spänningen bygger på att man inte vet, genren är borta, Hollywood är borta, det är som i verkliga livet.
Det finns en tjusning i att se filmer som är långsamma, bilderna blir viktiga, den ryske regissören Alexander Tarkovskijs filmer är sådana, han har gjort Solaris, till exempel, som är en science fiction-film, men inte handlar om ny teknik, utan om minnen, en mans relation till sina minnen. Någonstans i rymden möter han ett kraftfält som gör att hans egna bortträngda minnen blir levande.
Något hände hans fru. Hon blir åter levande för honom.
Lisbeth berättar att när hon såg Ett hjärta av glas av Werner Herzog, också tysk 70-tals filmare, var det tio personer i salongen. När ljuset åter tändes var de bara tre-fyra personer kvar. Hon var en av dem och hon gillade filmen. Herzog har gjort många bra filmer, en som heter Även dvärgar har varit små, hon såg den för länge sedan och skulle vilja se om den, den satte hon upp på önskelistan till Umeå Filmstudio, där hon varit medlem i tjugo år.
Annars brukar hon inte se om filmer, det händer, men det är inte så ofta.
Hon såg om La strada på teve, när den gick, Fellinis film från 1954 om efterkrigstidens Italien, och hon tyckte fortfarande lika mycket om den, den är fantastiskt bra.
Hon har inget bibliotek med videofilmer hemma, utan hon tycker – som det sägs i reklamen – att film är bäst på bio.
När hon kom till Umeå, som ung tjej, var det bio som gällde på kvällarna. Det var 60-tal och det var en storhetstid för den som gillade film om verkliga livet.

Nya vågen
På 60-talet kallades dessa filmer ”Nya vågen” och kom från Frankrike. De gick på vanliga biografer. Det var ett ganska billigt nöje, man kunde ta en fika och gå på bio, om pengarna räckte till både ock.
Lisbeth arbetade på KF:s charkfabrik Goman i Umeå, hon hyrde rum på stan. Hon jobbade kvar på fabriken fram till 1998, då den lades ner. Hon var inte bara klubbordförande, utan också avdelningsordförande och ledamot i Livs förbundsstyrelse.
Det var en stor omställning att bli av med jobbet, säger hon. Det var också kopplat till de fackliga uppdragen. Hon var 55 år och arbetslös för första gången i sitt liv, visste inte vad hon skulle göra. Föreståndaren på Konsumbutiken i kvarteret frågade om hon ville lära sig kassan.
Hon fick vikariat där och det ledde till ett nytt jobb på halvtid på en stor personalrestaurang. Fortfarande är hon arbetslös på halvtid.
* Vad gillar du bäst, att gå själv eller tillsammans med någon på bio?
– Det beror naturligtvis på vem jag går med. Förra veckan gick jag med en arbetskompis, det var trevligt.
En film som går på repertoaren just nu som hon gillar är Timmarna, baserad på en bok av Virginia Woolf, har blivit Oscars-nominerad. Nicole Kidman, Meryl Streep och Julianne Moore spelar huvudrollerna.
– Meryl Streep tycker jag om, säger hon.

Namn: Lisbeth Holmberg
Familj: sambo
Ålder: 60 år
Bästa film: Brända av solen av Nikita Michalkov.
Senast lästa bok: Ljuvaste dröm av Doris Lessing                 Person jag beundrar: Utrikesminister Anna Lindh, för att hon är mycket kunnig.
Favoritmat: Grillad laxfilé med pressad potatis
Gillar att se på teve: Kalla fötter, engelsk dramaserie.
Semesterplaner: En veckas sol och bad vid Medelhavet.
Ja eller nej till EMU: Jag har inte bestämt mig, lutar åt nej.