Marie är en blomstertjej

Det har inte varit någon vidare sommar, framför allt ingen vidare pelargonsommar. För det krävs rejält med sol. Det konstaterar Marie Hansson som har dessa blommor som sitt stora intresse.

[Ur nummer: 09/2004] Det började för snart tio år sedan med en rosa Mårbacka. Idag har den fått sällskap av betydligt fler. Marie Hansson är själv förvånad över hur hennes intresse för pelargoner blivit allt större.
Vi har stämt möte efter jobbet. Hon arbetar som verkstadslageransvarig på Trensums i Tingsryd. Det är hon som ser till att reparatörerna har allt de behöver. Förutom henne är det bara män som arbetar i verkstaden.
– Jag möts av viss förvåning när jag ska göra inköp. Säljarna har svårt att tro att en tjej har tekniska kunskaper.
Hon behärskar dock sitt område mer än väl. Men om det är verktyg och reservdelar som är hennes grej på jobbet så är det inte det som hon ägnar sig åt på sin fritid. Nej, hemma är det pelargoner som gäller.
Det blir jag varse om när vi kommer fram till hennes hem efter en halvtimmes bilfärd. Familjen Hansson bor i ett rött trähus i Kroksjömåla, som ligger mitt ute i skogen på gränsen mellan Blekinge och Småland. Trädgården är välskött och det finns gott om imponerande planteringar men dem vill hon inte prata så mycket om.
– Nej, det där är inget. Det är pelargonerna som är intressanta.

30 sorters pelargoner
De är planterade i alla former av krukor. Gången upp till huset är kantad av dem. Inne i huset i de fönster som vetter mot söder finns det också gott om dem.
– Jag har idag cirka 30 olika sorter. Det kan låta mycket men det är det inte jämfört med vad många andra har. Det kan handla om hundratals. Förr betraktades pelargonen som en tråkig tantblomma. Så är det inte längre, tvärtom verkar det som att den blir mer och mer inne.
Varje sort har sin egen historia. Hon tipsar om en bok som hon tycker är väldigt bra. Den heter Älskade Pelargon och är skriven av Veronica Wägner.
– De flesta av mina blommor hör hemma bland Zonalpelargonerna men även andra har det blivit under årens lopp. Jag köper blommor som jag tycker om. Det kan vara färg, blad eller fina namn som jag fastnar för. Det är lite olika. En och annan engelsk pelargon har jag idag. Jag har till och med köpt doftpelargoner vilket jag aldrig trodde att jag skulle göra.
Vi vandrar runt bland blomkrukorna som finns både inne och utomhus.
– Det här är en märklig pelargon som heter Madam Salleron. Den blommar inte. Den har jag skaffat för att den har så lustigt vitbrokiga blad.
Sedan pekar hon på en liten knubbig pelargon med stora blommor.
– Den där är min absoluta favorit. Den heter Saras ljuvaste rosa. Det är en dvärgpelargon.
Hon är ständigt på jakt efter nya sorter. Ett och annat besök till odlare som specialiserat sig på pelargoner har det blivit under årens lopp. Och när hon är ute och kör bil kan hon inte låta bli att spana efter sina favoritblommor i villaträdgårdarna. En blomma som hon länge letat efter heter Stilleryd.
– Det är en gammal ganska ovanlig sort med en spännande historia. Det som är lite kul är att den ursprungligen kommer från dessa trakter.
Även hennes man har smittats av hennes intresse. Han köpte till och med en blomma själv under semestern.
– Han fastnade för färgen på blomman. Den är mörklila, nästan svart. Det var lite lustigt. Jag hade precis läst om att det var en blomma som män brukar falla för. Den har dessutom ett manligt namn och heter Lord Bute.
Hon understryker att det inte är någon dyr hobby. Blommorna är billiga. Det är också lätt att driva upp dem från sticklingar. Det som begränsar henne är bristen på utrymme när blommorna ska övervintra från december till februari. Hittills har de stått i ett förråd utan ljus eller värme.
– Min man har nu lovat att bygga ett vinterförråd med värme och ljus åt mig. Det ser jag framemot.

Tidskrävande hobby
Det är en ganska tidskrävande hobby, framför allt tar blommorna ett tag att plantera om efter att de varit vinterförvarade.
– Jag gillar dock att hålla på med detta. Det är avslappnande att hålla på och pula. Ett sätt att stressa av. Och det är  så roligt när de blommar. Det gör mig så lycklig. Och inte är det svårt att få dem att trivas. De är väldigt lättskötta växter. De är tacksamma att ägna sig åt. Bara några enstaka pelargoner är knepiga.

Namn: Marie ”Misan” Hansson
Ålder: 33 år
Yrke: Verkstadslageransvarig på Trensums i Tingsryd
Familj: Gift med Ola, tillsammans har de Amelie,11, Matilda, 6 och Olivia, 4
Fackliga uppdrag: Vice klubbordförande
Fritidsintresse: Pelargoner och hundar
Senast lästa bok: Gracelin O’Malley av Anne Moore
Favoritmat: Fisk, framför allt lax i alla former