Lära för livet och för arbetslivet

Nr 7/2021

Lärandet börjar redan som spädbarn. Vi lär oss av våra föräldrar, vår omgivning och skolan. Senare i arbetslivet. Vi skaffar oss olika yrken, vissa behöver mycket skolning för att få den kompetens till yrket man valt. I andra yrken växer kunskapen fram genom erfarenhet och arbete.
Det finns något fint med kunskap och det finns en stolthet i det. När man möter människor med kunskaper inom basnäringar som jord, djur och skog är det inte alltid man lärt sig det via att läsa en bok utan av erfarenhet.
Jag har mina rötter i den näringen och min erfarenhet är att vara fäbodbrukare. Att ta hand om vad djuren producerar. Göra ost och smör av mjölken, karda fårens ull till tovning och spinning.
När jag gör det känner jag STOLTHET.

Stoltheten i yrket! Som livsmedelsarbetare känner man också den stoltheten när man hanterar råvaror till att bli fina produkter oavsett om man jobbar med sylt, bröd, slakt, bröd, mjölk. Men också att sköta en maskin på bästa sätt så att slutprodukten blir bra.
Tyvärr har det i alltfler livsmedelsfabriker blivit så att kvantiteten går före kvalitén. Pressen på oss livsmedelsarbetare ökar.
I många fabriker förnyas maskinerna, uppdateras för att skapa större flöde. Då är det viktigt att arbetsgivaren samtidigt erbjuder och planerar för utbildning och ser till att ge information. Annars är ökar arbetsmiljöriskerna. Kompetensutbildning ligger ju också i våra avtal. Varför missar arbetsgivare då detta? Kanske är det så att någon form av pedagogiskt tänkande måste vara en del av en företagsstruktur. Det är min övertygelse.

Dold kunskap! Många av oss livsmedelsarbetare bär på kunskap och kompetens från tidigare arbeten som inte tas hand om och utvecklas inom förtagen. Varför missar man detta i utvecklingssamtalen med dem som jobbar i produktionen? Risken är att engagemanget hos oss arbetstagare minskar.

Att få arbetsgivarna förstå vikten av kunskap! Vi som jobbar fackligt måste få våra arbetsgivare att förstå det fina med att hela tiden förnya kunskapen hos sina arbetstagare. Då kan vi utvecklas och blir delaktiga. Jag tror att vi är många som lyfter detta hela tiden i våra roller som fackliga och som skyddsombud. VI FÅR ALDRIG SLUTA MED DET!
Lena Bergström,
jobbar på Leksands Knäckebröd