”Tänk om vädret skulle ha varit det enda bekymret under semestern”

Sol, värme och torka, vad kan man mer begära sommartid? Jo, att det skulle komma lite regn. Det har bara regnat 25-30 millimeter från mitten av april till juli. Så jag har burit otroligt mycket vatten till dessa stackars blommor som kämpat för att överleva i värmen.

[Ur nummer: 09/2005] Tänk om det skulle vara det enda bekymmer jag skulle ha haft denna semester. Att det var torkan som alla skulle ha talat om. Så blev det inte. Precis lagom till semestern kom det som jag och merparten av mina arbetskamrater har gått och väntat på en längre tid.
Vi har väntat på besked om vår arbetsplats framtid de senaste åren. Frågan var bara när beskedet skulle komma. Varför skall alla dåliga nyheter komma till jul eller i semestertider? Det kan man undra över.
Efter att ha ätit en god lunch så kom samtliga chefer ut. Vi ser dem bara när de har något tråkigt att berätta. Så alla förstod att nu var det dags, för alla var samlade.

Vi fick beskedet att vid denna tid nästa år finns inte vår arbetsplats mer. Unilever Best Food i Simrishamn har gått i graven.

Vad ska vi alla göra nu? Här hade jag gått och oroat mig över torkan. Det kändes löjligt med tanke på de bekymmer som jag nu fått.

Vad skall alla vi göra som bor här nere på Österlen när det ena företaget efter det andra lägger ner eller flyttar utomlands? Här finns många som ställt upp till 200 procent för företaget, många som jobbat mellan 15 och 32 år. Idag är det inte värt något alls. Det känns som bortkastad tid.
Då undrar man om det är så jäkla bra att bo på Österlen. Ursäkta uttrycket.
Man börjar fundera på hur vi ska få Österlen att blomma igen. Så det inte bara blir en plats som blommar på sommaren med alla sommargäster och som sedan dör på hösten likt naturen när alla bladen försvinner och alla sommarhusen står tomma och mörka. Hela byar töms på folk. När det inte finns några jobb är det ingen som vill stanna kvar och bosätta sig på heltid.
För vem vill flytta hit och bo här? Jag vet att kommunpolitikerna gör allt för att familjer ska flytta hit. Men politikerna har glömt att man måste ha ett jobb för att överleva. Det är inte alla som är födda med guldsked i mun.
Sakta blöder vårt vackra samhälle. Nu är vi en del som står och tittar på, och som inte vet vad vi ska göra.

Vi vet inte vad framtiden bär med sig. En del är oroliga över att moderaterna kommer till makten. De som följer med i politiken vet att arbetslösa och sjuka inte är så populära.
Vem har bett om att bli sjuk eller arbetslös? Inte vi i alla fall.