Vem ska driva våra frågor?

Nr 2/2020

Många medlemmar är styrkan i varje fackförbund, det ger oss möjligheten till bättre kollektivavtal. Kollektivavtalet är våra spelregler på arbetsplatsen. Alla som spelat fia med knuff utan regler vet hur illa det går, det blir kaos, någon förlorar och det blir dålig stämning.
Varför tar vi saker för givet, vad får oss att tro att det vi har idag är det som vi alltid kommer att ha. Hur kan vi vara så naiva och godtrogna att vi låter frukten av en lång fackliga kamp sakta falla oss ur händerna och vart kommer vi hitta styrkan till att få tillbaka det vi en gång förlorat om vi släpper det nu.

Tvärtom, mina vänner, nu är det dags att öka medlemsantalet så att vi får styrkan att driva igenom bättre kollektivavtal med bättre villkor för oss livsmedelsarbetare. Det är vi tillsammans som är vårt förbund, det är vi tillsammans som vill det bästa för oss i vårt arbetsliv, det är vi tillsammans som sitter i samma båt och det är vi tillsammans som arbetar för att leva och inte lever för att arbeta. Det är dags att vi väcker våra sovande arbetsplatser och bevakar våra rättigheter. Det är dags att vi vaknar till innan det vi har i dag blev till vad vi en gång hade.
Det finns hot mot fackföreningsrörelsen tro inget annat, ”facket är förlegat” har man ju hört men hur skulle det se ut om facket inte fanns? Tror ni att löneökningen skulle komma som ett brev på posten varje år, tack för dina goda insatser här kommer din årliga löneökning, skulle inte tro det. Övertidsersättning, ob-ersättning, permission och andra saker som vi tar för givna idag, skulle kanske inte vara en självklarhet.
Om en ändring i las skulle inträffa, så att arbetsgivaren plötsligt fritt får säga upp vem hen vill, vem skulle ha mod att driva frågor om våra rättigheter? De första som skulle få lämna arbetsplatsen är trotjänare som efter många års slit drabbats av skador som inte går att bota, gamla som inte orkar och fackligt aktiva för dom ställer krav, bevakar lagar, avtal och rättigheter. Vem ska vara på vår sida, vem ska våga driva våra frågor, bevaka våra rättigheter och hjälpa oss när hotet om sitt eget arbete står på spel? Hur många av oss är den gladiator som kommer klara sig utan skador, orka hålla tempot uppe, aldrig vara hemma och alltid stå fogligt med mössan i handen?

Vad är det som är så svårt att förstå och varför är vi så dåliga på att förklara det? Facket handlar inte bara om vad jag får för pengarna, det handlar om vad vi faktiskt får behålla, det handlar om hur vi upprätthåller våra rättigheter, det handlar om hur vi har det på våra arbetsplatser, det handlar om vår framtid, det handlar om solidaritet, det handlar om oss livsmedelsarbetare.
Aila Gustafsson,
anställd på Atria Sweden AB i Sköllersta, arbetar just nu 100 procent i projekt för Livs