”Inget görs förrän vi är tvingade till det”

Nr 7-8/2011

Stora köttföretag struntar fullkomligt i Arbetsmiljöverkets krav.

”Inget görs förrän vi är tvingade till det”. Det enkla och rättframma svaret fick arbetsmiljöinspektör Ernst Chris­tensen när han fråga­de företrädare för Kött & charkföretagen varför man inte levde upp till Arbets­miljöverkets sedan länge etablerade krav på maxi­malt sex timmars styck­nings­arbete per dag.

Arbetsmiljöverket inspekterade 2006 de större styckningsföretagen i Sverige, totalt elva anläggningar. Branschen ligger långt över genomsnittet i fråga om arbetssjukdomar och målet var att minska ohälsan till följd av ensidiga belastningar och tung manuell hantering.

Ett krav verket då ställde var att den totala tiden i styckningsarbete inte fick överstiga sex timmar per dag. Arbetspassen skulle vara korta, utspridda över hela arbetsskiftet, och varvas med pauser eller arbetsväxling.

Vite på tre miljoner

Scan var ett av de företag som inspekterades 2006. Företaget fick ett föreläggande med vite på tre miljoner kronor om bland annat sextimmarsregeln (liknande krav ställdes mot övriga styckningsföretag).

Scan överklagade men regeringen, som då var högsta instans, ställde sig helt bakom Arbetsmiljöverkets krav och beslöt i juni 2008 att avslå överklagandet.

Förra året fortsatte verket med ett tillsynsprojekt som riktade sig till de företag som inte var med 2006. Samtliga fick likalydande krav om bland annat sextimmarsregeln, belastningsergonomisk riskbedömning, temperatur i styckningslokalen och medicinska kontroller. Det var i princip samma krav som i det så kallade Scanbeslutet, som Arbetsmiljöverket vill se som en standard för branschen.

Resultatet var blandat. Många företag klarade kraven, eller var på god väg att göra det. Hälften tvingas dock åtgärda brister som upptäckts. I en del fall handlar det om mycket allvarliga brister.

Inga regler gäller

Vid Arbetsmiljöverkets besök på Dalsjöfors, som är Sveriges tredje största anläggning för gris­styckning, visade det sig exempelvis att styckarna hade en extremt belastande arbetssituation. På Dalsjöfors gällde varken maxtaket för ensidigt upprepat arbete, sextimmarsregeln, eller kravet på hälsokontroller.

– Frågan är hur företaget kunnat undgå att känna till de kravnivåer som gäller sedan Scanbeslutet 2008, säger projektledaren Ernst Christensen.

Han säger det inte rent ut, men antyder att det handlar om ren och kall beräkning. Det är en pressad bransch med hård konkurrens, och man kör så länge som det går.

Lät frågan gå vidare

Han lät frågan gå vidare under ett möte med representanter för Kött & charkföretagen. ”Hur kan det komma sig att våra krav efter allt arbete och all information inte nått fullt ut till alla och inte efterlevs?”.

Svaret var ett krasst konstaterande: ”Det är så i vår bransch att inget görs förrän vi är tvingade till det”.

Och det är väl där Ernst Christensen hoppas att Arbets­miljöverkets tillsynsprojekt sett till att man nu är.

– Vi har genom projektet bundit upp samtliga företag, punktmarkerat en del, och ställt krav, säger han. Ingen kan längre tvivla på vad som gäller.

Mycket har handlat om ensidigt upprepat arbete, EUA, vid styckningsarbete men det har också visat sig på flera anläggningar att man haft höga värden för de belastningsergonomiska riskerna vid helt andra arbets­uppgifter. Slutsatsen är att man måste se till hela belastningssituationen, i hela verksamheten/företaget.

– Vi kan inte enbart fokusera på EUA, det är minst lika viktigt att riskerna med starkt styrt och bundet arbete och riskerna med bristande handlingsutrymme bedöms och åtgärdas, konstaterar Ernst Christensen.

– Det här har egentligen funnits med från början, från Scanbeslutet, men tonats ner av något skäl. Det har pratats EUA och knivfri tid, medan starkt styrt och bundet arbete ”glömts bort”.

Med följd att ensidigt upprepat arbete minskat, och starkt styrt och bundet arbete ökat.

Det gäller inte minst på de större anläggningarna där utvecklingen går mot allt mer linjeproduktion.

Scan fått vite

En utveckling präglad av volymtänkande och en återgång till forna tiders löpande band. Ett sätt att möta framtiden med rumpan först kan det tyckas?

Scan i Kristianstad har nu fått ett föreläggande med vite på 350000 kronor för att senast 19 december genomföra hälsoundersökningar med inriktning på belastningsergonomi och arbetsbelastning för all personal på den nya slaktlinjen och ta fram en handlingsplan för åtgärder. (Liknande krav har även riktats mot Dalsjöfors.)

”Finn hållbara lösningar”

”Risken för skador och ohälsa är sådana att arbetsgivaren måste finna hållbara lösningar för att reducera risken för fysisk och psykisk överbelastning hos arbetstagarna. Detta är nödvändigt för att fortsättningsvis kunna bedriva slaktarbetet som ett s.k. löpandelinjearbete”, skriver Arbetsmiljöverket i föreläggandet.

– Ja, kan man inte lösa detta, så är frågan vad nästa steg blir. Man har målat in sig i ett hörn, konstaterar Ernst Christensen.

Arbetsmiljöverkets projekt ”Belastningsergonomi inom styckning, slakt, chark och annan köttvaruhantering 2011” är nu avslutat. Återstår gör bara en del uppföljningar och rapportskrivande. Och frågan vad som händer sedan, hur fortsättningen ser ut.

– Mycket har hänt, men det har ju också visat sig att mycket arbete återstår, säger Ernst Christensen till Mål & Medel.

Inget är klart ännu, men det finns planer på en fortsättning berättar han.

Skyddsombuden viktiga själva
– I det sammanhanget vill jag betona skyddsombudens roll. Vi på Arbetsmiljöverket känner inte till förhållandena på alla arbetsplatser och klarar inte av allt.

– Skyddsombuden är därför oerhört viktiga. Ju mer de agerar, och ju mer de tvingar oss att komma i gång med underrättelser, förelägganden och förbud, desto mer blir det uträttat, hävdar han.

– Om fler skyddsombud hade gjort som Peter Ekström på Scan i Kristianstad så hade det inte sett så illa ut som det gör på en del arbetsplatser i dag, konstaterar Ernst Christensen.

Hans Olof Wiklund