För Kronfågels slakteri i Valla har vintern varit turbulent. Under den kalla årstiden ska mängden campylobacter i den färska kycklingen minska för att närma sig noll, men det skedde inte. Provtagningen i december visade att mängderna låg skyhögt över det normala.

I december 2016 utsågs en speciell arbetsgrupp på Kronfågel som jobbade med problemet. Den fann att det var tvättningen av lådorna som var problemet. Vid installationen av den nya tvättanläggningen för transportlådorna upptäcktes att anläggningen vid enstaka tillfällen tvättade med orent vatten, vilket förorsakade att smutsiga lådor gick tillbaka till gårdarna.
Kronfågel har bara ett stort slakteri och det ligger i Valla i Sörmland.
– Det var fel på installationen av vår disk-anläggning, säger Jenny Fridh, kommunikationschef på Kronfågel. Så fort vi hade identifierat felet åtgärdade vi det. Vår provtagning visar att vi efter denna åtgärd har en gynnsam trend.
Folkhälsomyndigheten slog larm i februari om ett ökat antal fall av människor som drabbats av campylobacterinfektion, vilket är en allvarlig mag- och tarmsjuka som är anmälningspliktig till sjukvården. Den färska svenska kycklingen pekades ut som smittkälla.

Aftonbladet skrev under samma månad en larmartikel, där en anonym källa med insyn i Kronfågels slakteri sa att det fanns ett samband mellan ökade produktionsvolymer, högt arbetstempo och den ökade förekomsten av campylobacter. Efter det började frågor även ställas till Livsklubben och skyddsorganisationen.
Huvudskyddsombudet Ingrid Jatkola säger att arbetsmiljöarbetet på slakteriet fungerar bra. Något samband mellan de ökade produktionsvolymerna och utbrottet av campylobacter kan varken hon eller företaget se. Det fel som upptäcktes fanns i installationen av diskanläggningen.
Att produktionen av färsk kyckling ökat stämmer, men det har också följts av en ökad bemanning. Under de senaste tre åren har 250 personer nyanställts i produktionen. Ingrid Jatkola tycker att bemanningen i produktionen är den rätta. För att få jobb på Kronfågel i Valla ställs krav på gymnasieutbildning, svensk eller utländsk.
– Det är viktigt, eftersom vi räknar med att arbetet kommer fortsätta att automatiseras. Nya maskinlinjer kommer att innehålla moment av lättare datorprogrammering, säger HR Partner Erik Vikmång och fortsätter:
– Vi ställer krav på att behärska svenska språket i tal och skrift. Det gör vi eftersom vår verksamhet är strikt regelstyrd och det är viktigt att alla anställda förstår betydelsen av att följa olika regler.
Dessutom behöver man ha rätta fysiska förutsättningar.
– Vi ser gärna att man vid sidan om jobbet tränar, eftersom det finns kvar tunga moment.

• Har ni lätt att få sökande?
– Ja, det har vi. Från arbetsförmedlingen fick vi 1000 sökande till sommarjobben och av dem valde vi 160 för eventuell anställning.
Johanna Korell, som är maskinoperatör och klubbordförande, håller med om att jobben har förändrats.
– Linjerna har under åren blivit mer tekniskt avancerade och fått högre kapacitet.
• Så hur kunde det gå så fel med diskanläggningen?
– Det var en extern leverantör som satte in systemet, men vi tycker inte att det är meningsfullt med ”blame-game” utan nu har vi fokuserat på att lösa det, säger Jenny Fridh.

En bild av arbetsmiljön på slakteriet ger antalet tillbud/risker och olycksfall. Under 2016 var det 245 tillbud/risker och 111 olycksfall, vilket är mycket, men det beror enligt företaget på att man aktivt uppmanat personalen att rapportera in alla tillbud, risker samt skador för att kunna förbättra det förebyggande arbetet.
– Olycksfall kan vara ett litet skärsår som det räcker att sätta plåster på. Man behöver inte gå hem från jobbet, men tre gånger under 2016 har vi haft allvarliga arbetsolyckor som anmälts till Arbetsmiljöverket, säger Erik Vikmång.
Om någon gjort sig illa och varit hemma några dagar är Livsklubben noga med att kolla upp det, för då ska den personen få den ersättning som den är berättigad till, inskjuter Ingrid Jatkola.
Både Ingrid Jatkola och Erik Vikmång är med i slakteriets skyddskommitté. I den ingår också en sköterska från företagshälsovården och vid behov en arbetsmiljöingenjör.

• Hur är det med campylobacterinfektioner bland personalen?
– Vi har haft tre fall, men orsaken i två av dem kan ha varit att personerna varit utomlands, säger Erik Vikmång.
Ingrid Jatkola tillägger att det finns en karantän på 48 timmar för den som har haft maginfluensa och den följs minutiöst.

• Har det varit jobbigt för arbetskamraterna med all uppmärksamhet kring campylobacterna?
– Nej, det har vi inte känt av, säger Ingrid Jatkola.
– Vi har haft möten med produktionspersonal, där vi informerat om läget. För oss är det viktigt att man som anställd hos oss ska kunna vara stolt över den produkt vi gör, den färska svenska kycklingen. Därför jobbar vi så hårt med vårt campylobakterprojekt, säger Jenny Fridh.
Att arbetsmiljön i slakteriet förbättrats väsentligt genom investeringar i nya och bättre maskiner håller Ingrid Jatkola och Johanna Korell med företagsledningen om.
Blanda annat har det kommit maskiner som drar ut filéerna, vilket tidigare gjordes för hand och gav upphov till många förslitningsskador, men fortfarande krävs i vissa fall efterputsning med kniv.
För närvarande är det 750 anställda i produktionen. Av dessa är 35 långtidssjukskrivna, alltså längre än 14 dagar, men det innebär inte, påpekar Erik Vikmång, att alla fallen är arbetsrelaterade.
– Det kan vara cancer och andra sjukdomar, men i 20 av fallen är arbetsmiljön en orsak, men då ska man komma ihåg att dessa skador kan ha uppstått långt tillbaka, då arbetet var fysiskt mycket mer krävande.
Vad gäller de långtidssjukskrivna tycker Livsklubben att företaget kunde göra mer för att ge de drabbade möjlighet att arbetsträna på slakteriet.

Klubben har skrivit en motion till Livs kongress om behovet av en lagändring för att öka trycket på arbetsgivarna att hitta områden inom hela företaget där personal kan arbetsträna.
Erik Vikmång säger att det är svårt att hitta sådana områden om personerna har problem med handleder och axlar, vilket var vanligt. Kringarbetet som till exempel tvätt har lagts ut på entreprenad och matsalen, ja, det är också fysiskt ansträngande.
Ingrid Jatkola menar att det bästa är om personen själv får pröva på ett jobb, arbetsträna, för att själv komma fram till om det fungerar eller inte. Det är viktigt att personen känner att den prövat så att den kan fatta ett eget beslut.
– Det är psykologiskt viktigt, säger hon.