Hela produktionen i Håkantorp sköts av inhyrda litauiska arbetare

Med litauiskägda Nya Svenskt Fågelkött AB har frågan om bemanning och inhyrning satts på sin spets. Företaget saknar egna anställda och sköter hela produktionen med hjälp av inhyrd personal.
Svenskt Fågelkött AB i Håkantorp fick lönsamhetsproblem och när rekonstruktionsförsöken misslyckades försattes bolaget förra hösten i konkurs. Då arbetade 37 personer på fågelslakteriet.

Drog igång i våras
Efter flera olika turer startade litauiska Agrokonsulta i våras slakt i lokalerna igen, och bildade Nya Svenskt Fågelkött AB.
– När verksamheten skulle dra i gång tog man kontakt med några som varit där tidigare, men det handlade om att jobba någon dag då och då och om arbetsvillkor långt från avtal, säger ombudsman Kajsa-Liza Axdorff på Livs lokalkontor i Skara.
De lämnade därför jobben tämligen omgående, och höns­slakten har därefter helt skötts av personal från ett litauiskt bemanningsföretag.
– Det har sagts att den svenska personalen inte ville utföra alla arbetsuppgifter på slakteriet, att det var arbete som inte svenskar ville ha. Men det var inte arbetsuppgifterna de reagerade på, utan arbetsvillkoren, påpekar Kajsa-Liza Axdorff.

Flera träffar
Livs träffade vid flera tillfällen under våren representanter för det litauiska ägarbolaget för att få till ett avtal. Och för att få dem att förstå hur det ser ut och fungerar på svensk arbetsmarknad.
Man rekommenderade dem även att ta kontakt med arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen, Li, för att de den vägen skulle få bekräftat fackets bild av hur det ser ut och fungerar i Sverige. Och det gjorde de.
– Då verkade det som att de skulle gå med i Li, och avtalsfrågan därmed vara löst, säger Kajsa-Liza Axdorff. Men i somras beslöt de att varken teckna hängavtal eller gå med i Li.
Viss språkförbistring och skillnader i kulturer kan kanske till viss del förklara litauernas tveksamhet eller ovilja att teckna avtal.
– Men det finns lagstiftning om hur man får arbeta i Sverige. Alldeles oavsett om det är svenskar eller litauer som arbetar i produktionen, om de är fast anställda eller inhyrda, så ska svenska villkor och avtal gälla.
• Vad händer om produktionsbolaget och/eller bemanningsföretaget vägrar att teckna avtal?
– Vi är inte där än, säger Mikael Löthén, ombudsman på förbundskontoret. Men om det behövs har vi en hel ”verktygslåda” att ta till för att förmå dem att teckna avtal.

Svenska avtal gäller
Att det är flera olika bolag in­blandade i hönsslakten, och att ett par av dem är litauiska, gör ingen skillnad. När det bedrivs löpande produktion i Sverige så ska det ske enligt svenska avtal.
– Vem vi sedan skriver avtal med spelar egentligen ingen roll. Huvudsaken är att de inhyrda litauerna, eller litauiskorna snarare, har ett avtal som reg­lerar deras arbete och ger dem för svenska förhållanden rimliga villkor, säger Mikael Löthén.