Halkolyckor i fokus i Europa – och på Scan

Nr 7-8/2014

Nästan varannan vecka rapporteras en halkolycka på Scan i Kristianstad. Skadorna resulterar ofta i sjukskrivning. Arbetsmiljöverket genomför nu en nationell kampanj för att förebygga halk- och snubbelolyckor.
– Vi har incidenter med halka varje vecka och ett tjugotal sjukskrivningar per år, säger Peter Ekström, regionalt skyddsombud som jobbar på Scan i Kristianstad.
Golven är ständigt täckta av ett fettlager och av vatten. Det är svårt att undvika att kött ramlar ned på golvet, oavsett hur det hanteras, anser han. Alla vet att det är halt nästan överallt och lär sig att sätta ner fötterna försiktigt. Efter ett tag har en anställd utvecklat en speciell gångstil för att undvika att halka.
– Senast i går hade vi en halkolycka som rapporterades. Den personen har nu ont i handen.
Många bryr sig inte om att rapportera efter att ha halkat, om konsekvensen inte blivit en skada. Mörkertalet är stort, men Peter Ekström tror att han får reda på de flesta olyckstillbuden. Men det vore önskvärt att ännu fler anmälde incidenterna i stället för att fortsätta jobba som om ingenting hänt.
Städningen fungerade bättre tidigare när Scan utförde den på egen hand, anser Peter Ekström. Sedan städning började köpas upp är den något som ofta kritiseras. Kvaliteten håller inte måttet.
– De kemikalier som städbolagen använder råder vi inte över. Där märker man skillnad direkt. Det kan inträffa att de byter kemikalier utan att vi vet om det, berättar Peter Ekström.

Väldigt mycket hänger på rengöringen. Vissa rengöringsmedel har gjort golven hala som tvål eller har medfört att personal fått näsblod och ont i halsen. Städbolagen vill pressa ner sina kostnader och väljer billigast möjliga rengöringsmedel.
I produktionen finns en acceptans för halkrisken, påpekar Peter Ekström. Det är ett problem som antagligen inte kan elimineras helt. Men mycket kan göras för att minska riskerna. Att någon snubblar är däremot ovanligt.
– Det är oftast när man har bråttom som något kan hända eller när något oväntat händer. Till exempel att man måste putsa kniven innan produktionen kommer igång.
När det oväntade händer flyttar vi uppmärksamheten. Det visar halk- och snubbelolyckorna i trappor. Då har man ofta jobbat fokuserat i produktionen ett tag och slappnar av, till exempel på väg till rast. Men dessa trappolyckor har minskat sedan metallskenorna på trappstegen togs bort och ytan gjordes sträv som sandpapper för ett par år sedan.
I juni startade Arbetsmiljöverket en EU-kampanj för att förebygga halk- och snubbelolyckor.
Fram till och med september ska 500 inspektioner göras i Sverige. Kampanjen leds av Estland och genomförs samtidigt i 26 av EU:s 28 medlemsländer.
– Vi vill att halk- och snubbelriskerna uppmärksammas mer. Väldigt många olyckor skulle kunna förhindras om vi bara börjar titta på och observera riskerna, säger Ingegerd Glimberg, nationell samordnare för kampanjen i Sverige.
Det är både en informations- och en inspektionskampanj, framhåller hon. Förra arbetsmiljökampanjen leddes av Sverige och då stod psykisk ohälsa i arbetslivet i fokus. Det visade sig att dessa frågor aldrig berörts i flera EU-länder.

I Sverige anmäls årligen 5 000 arbets-olyckor med fall på samma nivå som leder till sjukfrånvaro i en dag eller mer. Här handlar det alltså om att någon halkat eller snubblat. Det är 16 procent av alla anmälda arbetsolyckor där följden blir sjukfrånvaro i en dag eller mer. Bara belastningsskador (feltramp ingår här) är en vanligare orsak till sjukfrånvaro. En bra bit efter dessa två grupper av arbetsolyckor kommer olyckor med maskin och sjukskrivningar på grund av våld och hot. Uppgifterna kommer från Arbetsmiljöverkets statistik gällande 2012.
– De vanligaste orsakerna till att man halkar är blött eller halt golv och is på gångytorna. Huvudorsakerna till att man snubblar är hinder i gångutrymmen och bristande ordning, säger Ingegerd Glimberg.
Konsekvenserna av denna typ av arbetsolyckor blir ofta allvarliga. Frakturer med lång sjukskrivning som följd är vanligt förekommande.

Kampanjen i Sverige riktas främst mot livsmedelsindustrin och hotell- och restaurangbranschen eftersom halk- och snubbelolyckor är vanligast där. Av de som råkar ut för denna typ av olycka är 60 procent kvinnor. Inom EU är andelen 66 procent av de som drabbas kvinnor.
Ingegerd Glimberg understryker att vem som helst kan halka eller snubbla. Ingen kan vara säker på att aldrig göra det. Sannolikheten för att råka ut för en olycka har inget med ålder eller hälsotillstånd att göra.
Arbetsmiljöverket har utarbetat en checklista som ska vara till hjälp i det förebyggande arbetet mot olyckor orsakade av halka och av saker som man lätt snubblar på i gångbanor. Checklistan baseras på ett antal föreskrifter, bland andra Systematiskt arbetsmiljöarbete och Arbetsplatsens utformning. Listan finns på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se under ”aktuellt”.
– Ofta handlar det om enkla åtgärder. Ordning och reda. Bra rutiner, påpekar Ingegerd Glimberg.

Vi återvänder till Scan i Kristianstad. Styckaren Alexander Jansson är suppleant som skyddsombud där.
– I hela styckningen är det väldigt halt. Det är fuktigt och ett lager av fett eller vatten ligger på golven. En kvinna vred knäet nyligen när hon halkade, säger han.
Han anser att man måste se på helheten. Det är viktigt att ha allt man använder i produktionen i närheten av där man står. Men på charkavdelningen måste folk gå en hel del för att hämta saker.
Skyddsombuden Alexander Jansson och Peter Ekström är överens om att Scan ska ha både ris och ros för sitt arbetsmiljöarbete.
– Scan har fixat det här med trapporna väldigt bra. Men det är ingen som pratar om riskerna i miljön.
För dem som varit här länge är det självklara saker. Jag tar alltid upp riskerna när jag tar hand om sommarvikarierna, säger Alexander Jansson.
Arbetsskorna är ett problem. Peter Ekström anser att det ännu inte tagits fram en sko som fungerar riktigt bra på ett halt underlag. Någon sko har haft bra sula, men då har kvaliteten i övrigt varit dålig. Alexander Jansson visar sina skosulor och förklarar att räfflorna inte hjälper mycket.
– När jag jobbade i Skara hade vi andra skor med snörning som var bra. Men dem får vi inte ha längre på grund av bakterierisken, säger han.
Alexander Jansson är en av dem som följde med Scan i flytten från Skara till Kristianstad.
De skotvättar som nu finns när man passerar på olika ställen borde minska risken för halka något, tror Peter Ekström, men det finns ingen statistik som visar att det verkligen är så.

I Arbetsmiljöverkets checklista understryks bland annat vikten av varningsskyltar. Men Peter Ekström tror inte att de har någon nämnvärd effekt.
– Vi har skyltar överallt. Man kan sätta ut en jättestor skylt, men efter en eller två dagar tänker man inte så mycket på den.
En av Arbetsmiljöverkets 500 inspektioner i kampanjen genomförs på Scan.
– Det är bra med kampanjen. Men vi får se vad den utmynnar i, säger Peter Ekström.