Låglönegrupperna blev avtalsrörelsens vinnare

Nr 1/2012

Lägstalönerna höjs med mellan 3,5 och 4 procent

En ren löneuppgörelse och en ren låglönesatsning. Så kan det nya avtalet som Livs tecknat med motparten Livsme­delsföretagen, Li, sam­manfattas. Konkret handlar det om en löneök­ning på 3 procent och en avtalstid på 14 månader (1 februari 2012 – 31 mars 2013).

Det var natten till måndagen den 12 december som Livs, IF Metall, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer gjorde upp med sina motparter om avtal med i stort sett samma innehåll för närmare en halv miljon industrianställda.

En hårsmån från konflikt
– Om vi inte kommit överens hade vi varit tvungna att lägga varsel. Vi var en hårsmån från en övergripande konflikt inom industrin. Skruven var dragen i botten, säger Gerald Lindberg, Livs andre ordförande.
Han är nöjd med själva utfallet i pengar men missnöjd med att alla andra frågor föll bort i slut­skedet.
– Det är en ren löneuppgörelse som vi gjort och en ren låglönesatsning då vi höjer lägstalönerna med samma krontal som utgående lön.
Enligt den överenskommelse som gjorts ska genomsnittslönen för livsmedelsavtalet, som idag ligger på 131,71 kronor i timmen, höjas med 3 procent. Det ger en höjning på 3,95 kronor i timmen. För lägstalönerna i avtalet innebär det i procent en höjning med 3,5 till 4 procent. För till exempel konservavtalet innebär det en höjning med 3,6 procent.
– Det är viktigt att vi får upp lägstalönerna som är golvet i avtalet. Om man har låga lägstalöner riskerar man att ramla ner rejält om lokala löneuppgörelser sägs upp. De som är lågavlönade tjänar på detta och många av de lågavlönade är kvinnor. Det är vårt sätt att få upp deras löner. Det ger en bättre effekt än jämställdhetspott.
Han berättar att Livs höjde lägstalönerna i 2007 års avtalsrörelse med ett extra påslag på tarifflönerna, det var ett sätt att komma upp ur låglöneträsket.
– Vi har de senaste tio åren lyft våra lägstalöner, tidigare hade vi bland de sämsta men nu ligger vi i mitten.
• Med denna låglönesatsning som förbundet gör så får de högavlönade ett lägre påslag, eller hur?
– Ja, i procent får de ett lägre påslag men medlemmarna är mer intresserade vad de får ut i pengar. Det handlar också om solidaritet, att bidra till dem som ligger under snittet. Alla kan ju räkna ut att de som ligger under 131 kronor får ett procentuellt sett högre påslag och de som ligger över får ett lägre. Det är detta som kallas facklig solidaritet.

75 procent generellt
I avtalet som tecknats ingår precis som i det förra ett generellt påslag på 75 procent om de lokala parterna inte kan komma överens. De återstående 25 procenten, 99 öre, kan parterna tvista om och hänskjuta till lönenämnden.
– Bakgrunden till detta är att det finns arbetsgivare som vägrar lämna ut löneuppgifter för samtliga anställda. Vi skulle gärna återgå till den gamla modellen med allt i en pott med individgaranti. Det ger större utrymme att hantera lönesystem men det kräver full insyn när pengarna ska fördelas, förklarar Gerald Lindberg.
• Går det att jobba med lönesystem om man inte får tillgång till allas löneuppgifter?
– Nej, det är inte möjligt. Vi kommer aldrig att tillåta en lönesättning för organiserade och en för oorganiserade. Det gäller dock att komma ihåg att det endast är ett fåtal företag som bråkar om detta.

Två arbetsgrupper
I uppgörelsen ingår att ob-tillägg och övriga tillägg uppräknas enligt sedvanlig praxis med 3,0 procent från och med den 1 februari 2012. Förutom löneökning har parterna inom facken inom industrin också kommit överens om att bilda två partsammansatta arbetsgrupper som ska syssla med rehabilitering respektive kompetensutveckling.
Tanken är att stärka kompetensen och minska arbetsskadorna. Det ska göras övergripande inom ramen för industriavtalet, ingår i bilaga G i kollektivavtalet.
Livs har också gjort en överenskommelse om grundläggande yrkesutbildning inom bagerinäringen.