Livsmedelsverket stärker skyddet för visselblåsare

Nu ska det bli möjligt att larma om missförhållanden både internt på arbetsplatsen och externt. 

Livsmedelsverket har, på regeringens uppdrag, upprättat en så kallad visselblåsarfunktion. 

28 oktober beslutade regeringen om en förordning som innebär att vissa myndigheter ska vara skyldiga att inrätta och hantera externa visselblåsarfunktioner. Livsmedelsverket är en av de myndigheterna. Enligt den nya visselblåsarlagen ska det bli möjligt att larma om missförhållanden både internt på arbetsplatsen och externt till en myndighet.

– Det är en helt ny förordning som träder i kraft stegvis, vid årsskiftet. Det är inte klart hur funktionen exakt ska utformas här hos oss på Livsmedelsverket. Vi håller på och tittar på det just nu, säger Mattias Åsander, områdeschef på Livsmedelsverket. 

Mattias Åsander välkomnar funktionen, just för att den blir garanterat anonym. 

– Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten i svensk lagstiftning är oerhört viktiga men kan också blir ett hinder. Om någon bedömer att något är fel och tar kontakt med oss, kan den personens namn idag röjas, om till exempel en journalist begär ut anmälan. 

– Tanken med den här funktionen är att man kan berätta vad man vet utan att ens namn röjs eller offentliggörs. Den kommer att bli mycket viktig i vårt rättssamhälle där vi vill vidhålla öppenhet och verka för att ingen skadas. 

Vill man använda sig av visselblåsarfunktionen ska det vara möjligt att välja om man vill vara anonym eller inte. 

– Det kommer att vara frivilligt. Men det kan vara en fördel om det finns kontaktuppgifter, om det skulle röra sig om brottslighet av något slag och ärendet behöver lämnas över till polisen för kompletterande frågor. 

Hur många personer på Livsmedelsverket som kommer att arbeta med visselblåsarfunktionen är i dagsläget oklart. 

– Det är svårt att veta hur många anmälningar som kommer in innan funktionen är etablerad, säger Mattias Åsander.

Det kan också bli aktuellt med en extern konsultlösning. 

– Jag vet att Riksbanken gjort en upphandling för att hitta en extern lösning, säger Mattias Åsander. 

Visselblåsarfunktionen hålls helt isär från den avdelning på Livsmedelsverket som arbetar med livsmedelsfusk.

– Tanken är att de som kommer att arbeta med visselblåsarfunktionen ska ha mandat att agera utan att behöva kontakta sin egen ledning, för det kan ju vara tips som rör deras egna chefer. Därför kan en extern lösning möjligen vara den bästa, säger Mattias Åsander. 

Det finns idag inte några exempel på oegentligheter som inkommit via visselblåsarfunktionen eftersom den är helt ny och under uppbyggnad. 

– Nästa steg är att kommunicera exempel där visselblåsarfunktioner fungerat och förhoppningsvis kan vi då visa att det går att känna förtroende för systemet, säger Mattias Åsander. 

Annika Lindecranz