Ökade kostnader – hotar livsmedelsproduktionen

Nr 3/2022

Saltå Kvarn:s vd, Jonas Regnér, tror att livsmedelsbranschen nu står inför en permanent kostnadsökningsnivå som det kommer att ta flera år att komma ur. 

Livsmedelsföretagens nyligen genomförda medlemsenkät visar på extrema kostnadsökningar, kopplat till bland annat inköp av råvaror och stora brister på viktiga insatsvaror, något som den svenska livsmedelsindustrin inte har upplevt i modern tid. Råvarukostnaderna representerar i snitt cirka 45–50 procent av företagens omsättning och är den enskilt viktigaste kostnadsposten. Andra viktiga kostnadsposter förenat med livsmedelsproduktion är förpackningsmaterial, el och transporter. Samtliga dessa poster ökade också explosionsartat i pris under slutet av förra året.

Jonas Regnér tror, precis som flertalet av de företag som svarat på enkäten, att producenternas kostnadsökningar kommer att leda till höjda livsmedelspriser. 

– Priserna kommer onekligen att höjas. Och det gäller väldigt mycket mer än livsmedel. Till exempel var Ikea tidigt ute och varnade för prisökningar om nio procent. När ett sådant bolag går ut och pratar prishöjningar är det allvar, säger Jonas Regnér.

Lars Appelqvist, vd på HKScan Sverige, menar att de enorma kostnadsökningarna som primär- och förädlingsledet nu brottas med måste fördelas över hela värdekedjan. 

– Vi sätter ju inga konsumentpriser, det gör butikerna själva, men det är tydligt att alla i värdekedjan kommer att behöva hjälpas åt att bära de här kostnadsökningarna. Det innebär att konsumenterna med största sannolikhet kommer att se höjda priser. Samtidigt har vi en marknadsanpassad prissättning, vilket innebär att priset till konsument för svenskt kött eller köttbaserade produkter inte kan bli hur höga som helst. Blir det för dyrt så ökar importen i stället vilket i sig är ett hot mot den inhemska livsmedelsproduktionen, säger Lars Appelqvist.

En delbransch som drabbats hårt av ökade råvarukostnader är ölbryggerierna. Sedan de kanadensiska skördarna av kornmalt torkade bort förra året har priset ökat med uppemot 50 procent. Det rapporterar Sveriges Radio. Samtidigt drabbas bryggerierna av samma kostnadsökningar som övriga livsmedelsproducenter på el, transporter och förpackningar. 

– Priserna har gått upp på flera varor, till exempel aluminium som är en del av burkarna. Givet de nivåer vi ser nu är det kostnader som branschen kommer att behöva ta ut på konsumenten, säger Mårten Lyth, kommunikationsdirektör på Spendrups, till Sveriges Radio. 

Utöver kraftigt ökade kostnader för råvaror, transporter och förpackningsmaterial har livsmedelsproducenter i främst södra och mellersta Sverige även drabbats av en aldrig skådad elprisutveckling. 

– En illa genomtänkt och ännu sämre genomförd svensk elförsörjningspolitik har lagt grunden för en explosionsartad kostnadsutveckling. Och det här är en bister verklighet som både industri och hushåll kommer att få förhålla sig till under överskådlig tid, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen. 

Med flera anläggningar i södra och mellersta Sverige känner livsmedelsföretaget HKScan i allra högsta grad av de ökade elpriserna, berättar Lars Appelqvist. 

– Kostnaderna för drivmedel och transporter har ökat cirka 25 procent men framför allt har elkostnaderna skjutit i höjden med ca 80–90 procent på årsbasis, vilket kraftigt påverkar våra produktionskostnader, säger Lars Appelqvist.

Brytpunkten för vad Sveriges livsmedelsproducenter klarar är nära menar Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen. 

– Under mina tolv år som chefsekonom för Livsmedelsföretagen har jag aldrig sett något liknande, och jag vet faktiskt inte hur långt tillbaka man skulle behöva gå för att hitta något som ens kommer i närheten. Jag är full av beundran inför hur de svenska producenterna har lyckats hantera kostnadsökningarna, men nu tror jag att många börjar närma sig en brytpunkt, säger han.

Enligt Lars Appelqvist riskerar de ökade kostnaderna att få långtgående konsekvenser för hela den svenska produktionen av livsmedel. 

– Våra leverantörer, lantbrukarna, drabbas av samma typer av kostnadsökningar som vår produktion, och det höjda priset på diesel, handelsgödsel och foder slår extra hårt på deras verksamhet. Förutom att de extrema kostnadsökningarna påverkar viljan och förmågan att satsa och investera generellt i lantbruket, så finns det också en risk att investeringarna i hållbara, klimatvänligare metoder stannar upp. Sammantaget ser vi en risk vad gäller den långsiktiga tillgången på svenskt kött och därmed en negativ inverkan på den inhemska livsmedelsproduktionen, säger Lars Appelqvist. 

Regeringen har, efter att ha studerat Jordbruksverkets analys av det ekonomiska läget för svenskt jordbruk, bedömt att stigande priser på viktiga insatsvaror för lantbruket, som till exempel konstgödsel, el och diesel gör att bönderna behöver extra stöd. 

Därför beviljade de den 14 februari ett stödpaket på 1 miljard kronor till svenskt lantbruk.