EU-parlamentet har fattat beslut om striktare regler för tobak. Sverige får visserligen fortsätta att tillverka, sälja och exportera snus (utanför EU). Sverige får också lov att ha smaker i snuset men enligt beslutet som fattats är smakmärkning inte tillåtet.

Det var i fjol som EU-parlamentet fattade beslut om det nya tobaksproduktdirektivet. Medlemsstaterna har två år på sig att införa direktivet (implementera det) i den egna lagen.
Regeringen har tillsatt en utredning för att titta på hur implementeringen ska gå till, förbudet att smakmärka tobaksprodukter ingår i uppdraget. Ett första delbetänkande har varit ute på remiss och bland andra Livs har yttrat sig om detta, se faktaruta. Ett slutbetänkande kommer under hösten och riksdagen förväntas fatta beslut senast våren 2016.

Den 12 juni bjöd Livs in till ett rundabordssamtal på Swedish Match fabrik i Göteborg. Den centrala frågeställningen var hur man skulle förhålla sig till EU-beslutet att förbjuda smakmärkta tobaksprodukter som inte är riktigt glasklart när det gäller Sveriges undantag för snus.
På plats fanns såväl fackliga företrädare som S-politiker. De var överens om att märkningen av snus är nödvändig och de var alla kritiska till att smakmärkt snus skulle förbjudas. Det framgick också att det inte heller var Europaparlamentets avsikt.
– Alla som var med erkänner att detta var ett rent misstag. När man slutbehandlade tobaksdirektivet så slog alla vakt om undantaget för snuset, undantaget för rätten att smaksätta, men man missade då att man skulle begärt ett speciellt undantag när det gällde själva märkningsdelen, berättade Göran Färm, före detta EU-parlamentariker och moderator.

Enligt Göran Färm så var de medvetna om problematiken innan voteringen i parlamentet men det var ingen som vågade riva i det då det skulle lett till en ohyggligt komplicerad förhandling. Risken var överhängande att alla andra skulle vilja omförhandla sådant som de inte fått igenom.
– Man lät det vara och gjorde bedömningen att ingen skulle komma att protestera om Sverige, med tanke på undantaget, också utnyttjar den nuvarande modellen som man har och fortsätter att märka snuset enligt livsmedelslagstiftningen.
Problemet är att regeringens utredare i delbetänkandet föreslagit att förbudet ska omfatta samtliga tobaksvaror, även snus. Det skulle vara möjligt genom att låta snuset lyda under tobakslagstiftningen och inte livsmedelslagstiftningen.
– Jag har själv jobbat i många år på fabriken och sett den idoga kvalitetssäkringen av snus som gjorts. Jag blir både rädd och skrämd av förslaget att snus inte skulle få klassas som livsmedel utan ingå i en tobaksdel tillsammans cigaretter, sa Anna Lena Claesson Gustafsson, Livs lokalombudsman i region Väst.
Hon betonade att det handlar om yrkesstolthet, alla som jobbar med snus kan tala om vad det innehåller, att det inte är några farliga ingredienser. Hon varnade för följderna om man inte på dosan får skriva ut vad den innehåller, att det kommer att påverka både de anställda och konsumenterna som blir oroliga över vad de sätter i sig.
Olle Ludvigsson, EU-parlamentariker (S), betonade att det var viktigt att hitta en lösning på det problem som uppstått, inte minst då det är många som är beroende av snustillverkning för sin försörjning. Han lyfte också fram hälsoaspekten, att det är många som går från att röka till att snusa.
– Men det här är inte längre EU:s bord utan frågan måste lösas på hemmaplan i Sverige. Implementeringen tar två år och det gäller att under den tiden ligga på så att vi får den dit vi vill ha den.

Kenneth G Forslund, riksdagsledamot (S), berättade att han under sina år i riksdagen varit mycket engagerad i snusfrågan. Han hade skrivit totalt sex olika motioner om snus och skatten på snus.
– Snus är inte hälsokost, det är ingen idé att påstå det. Men all forskning som jag har tagit del av, jag har grävt rätt djupt, visar att det är mindre skadligt att snusa än att röka.
Enligt honom är snus en kontrollerad produkt med låga risker och låga skadeverkningar som borde ha tillåtits att säljas inom EU och att det är detta som Sverige borde jobba för.
Göran Färm svarade att det i dagsläget inte är aktuellt att slåss för en bredare möjlighet att exportera snus.
– Där har de övriga EU-länderna inte gett något spelrum överhuvudtaget, sa han.
Det som Göran Färm ville fokusera på var undantaget Sverige fått att producera och sälja snus i Sverige.
– Nu är det upp till oss om vi vill utnyttja undantaget vi fått eller inte. Den svåraste frågan är den om smakmärkning och var någonstans i lagstiftningen som snuset ska regleras.
Om snuset flyttas från livsmedelslagstiftningen in i tobakslagstiftningen blir Sverige beroende av vad EU-direktivet säger om märkning av tobak, smakmärkning blir inte tillåtet och alla förpackningar ska se likadana ut.

Under diskussionen påpekades att de handelsanställda skulle komma att påverkas om ett märkningsförbud av snus infördes. Det skulle bli upp till dem att informera om vad snuset innehåller och vad det smakar.
Pauli Kristiansson, Livs förbundsombudsman, varnade för att landet skulle svämmas över av ”fulsnus” om man tog bort märkningen.
Björn Blomstrand, ledamot i klubbstyrelsen på snusfabriken och skyddsombud, uttryckte också sin oro för omärkta dosor och att det kan vara hälsovådligt för allergiker då de inte kommer kunna utläsa om snuset innehåller allergiframkallande ämnen.
Det höll Hans-Olof Nilsson, Livs förbundsordförande, med om. Han betonade att det var viktigt att se det hela ur både ett konsument- och folkhälsoperspektiv:
– Det bästa är naturligtvis om snuset i alla delar ligger kvar under livsmedelslagstiftningen. En konsument har rätt att veta vad en produkt innehåller och varifrån den kommer. Det enklaste är att låta industrin ha kvar sina snusdosor som talar om vad de innehåller och vad det är för smaksättning. Att lägga över detta ansvar på handeln är inget bra alternativ.