Snabbspåret funkar bra för bagare

Nr 3/2019

Snabbspåret fungerar för bagare men inte för styckare och slaktare. Det visar Arbetsförmedlingens rapport i februari.

Sedan januari 2016 har 71 nyanlända gått igenom bedömning enligt modellen för bagare. Under samma tid har insatserna gått i stå för att hitta lämpliga kandidater till styckare och slaktare och ingen på Arbetsförmedlingen kan riktigt förklara hur det kommer sig.
Varför det gått så bra för bagarna har myndigheten däremot klart för sig. Det beror på att Sveriges Bagare och Konditorer låtit sin utbildningsansvarige, Jesper Långström, resa land och rike runt för att testa deltagare och se om de är lämpliga för yrket.
Arbetsförmedlingen låter nyanlända själva skatta vad de har för erfarenhet av bagaryrket och därefter ordnas en lämplig lokal där ett antal kandidater kan samlas. Jesper Långström kommer dit och bedömer dem.
– Jag gör en förvalidering under ett par timmar för att se om personen jobbat professionellt som bagare, säger Jesper Långström, som själv är en erfaren yrkesman.
Jesper Långström har en trettioårig erfarenhet av yrket, har bakat i sex olika länder, bland annat i Frankrike där han utbildat sig. Han är med i Svenska Bagarlandslaget och har varit ”husbagare” i SVT:s Gomorron Sverige.
Han gör en förbedömning av kandidaterna som därefter får göra en yrkeskompetensbedömning ute på en arbetsplats. Testerna har gjorts i Stockholm, Malmö, Jönköping och Göteborg.

Det utgår ett bidrag till arbetsgivaren för yrkeskompetensbedömningen som pågår i tre veckor.
– Vi har ett stort problem med att rekrytera kompetent arbetskraft. Det räcker inte med en kurs på ett halvår utan det krävs en utbildning på tre år.
För den nyanlända som har professionell erfarenhet från sitt land gäller att lära sig att göra svenska produkter som kanelbullar och vetelängder.
– För den som är professionell går det snabbt, men man måste också ta med i beräkningen möjligheten att kommunicera på svenska och engelska. Bagerier är ofta små arbetsplatser och varje anställd måste bära upp sin lön.
I Snabbspåret finns ett ekonomiskt bidrag till handledning.
Även Catharina Bildt Grape, som är konsult och projektledare för Snabbspår inom livsmedelsbranschen, håller med om att Jesper Långströms rundresande testning varit en viktig del av den framgångsrika modellen för bagare.

Vad gäller styckare så har Snabbspåret begränsats av bristen på kvalificerade kandidater och av att bara en ort och en arbetsplats valts ut, nämligen HK Scan i Linköping. Egentligen är det bara styckare som testats. Slaktare har man inte börjat med ännu.
– Arbetsförmedlingens självskattningsmodeller var inte anpassade efter branschens behov då vi startade. Mer kompetens behövde byggas upp för ett mer strukturerat letande.

• Varför har bara en ort och en arbetsplats valts ut?
– Vi har velat få yrkeskompetensbedömningen att fungera på denna ort och arbetsplats för att sedan ta det vidare och sprida Snabbspåret.

Magnus Därth, vd för Kött & Charkföretagen, konstaterar också att Snabbspåret inte fungerat för styckare och slaktare.
– Vi har påbörjat en diskussion med Arbetsförmedlingen om hur deras arbete ska kunna bli effektivare och vi hoppas att det ska komma lämpliga kandidater som kan slussas fram till yrkeskompetensbedömning.
Ett branschråd bestående av parterna ska bildas för att hjälpa Arbetsförmedlingen med sitt arbete.
Rekryteringsproblemen inom slakt- och charkbranschen är så stora att det behövs en långsiktig utbildningssatsning, säger Magnus Därth.
– Vi behöver ett nationellt program för styckare och slaktare. Det behövs vidareutbildning som ger redan yrkesverksamma möjligheter till djupare kunskaper som också ger yrket en högre status, säger han.

Ken Clignez, central ombudsman på Livs, håller med om att bristen på styckare och slaktare är ett mycket allvarligt problem för branschen.
– Men det är inte nytt. Vi har haft detta problem i 20–25 år och det uppstod när företagen minskade sin egen lärlingsutbildning och istället valde att ta in inhyrda. Då förlorade man fokus på att ha en egen utbildning av styckare och slaktare.
Till problemet bidrog de många internationella uthyrningsföretagen av styckare och den strukturomvandling som ägde rum i början av 2000-talet, då stora anläggningar lades ner och produktionen koncentrerades till ett fåtal orter.
– Vi har en lång väg att gå för att få tillbaka yrkets status. Sanningen är ju den att ungdomarna inte längre vill utbilda sig till styckare och slaktare. Platserna på gymnasieprogrammen har ju stått tomma, säger Ken Clignez.
Gunnar Brulin