Det importerade köttet som används i offentliga måltider ska leva upp till svenska krav på djurskydd och låg antibiotikaanvändning. Det borde vara obligatoriskt, menar regeringen som nu ska ta fram ett lagförslag.

Sedan de nya upphandlingslagarna trädde i kraft i januari 2017 har stat, kommun och landsting fått utökade möjligheter att ställa specifika krav på djurskydd i upphandlingar av livsmedel, men det görs bara i 60 procent av fallen.
På en pressträff den 24 augusti presenterade regeringen sitt förslag om att det ska vara obligatoriskt att ställa kravet på svenska nivåer i all offentlig upphandling av animaliska livsmedel.
– De höga krav på miljö och hälsa som vi har i Sverige och som de svenska bönderna lever upp till ska inte innebära en konkurrensnackdel gentemot utländska producenter som inte uppnår samma höga nivå, sa civilminister Ardalan Shekarabi.
Konsumentminister Per Bolund betonade att förslaget var nödvändigt för att få en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning som gynnar god djurhållning och minskar klimatpåverkan. Lagförslaget beräknas bli färdigt för att läggas fram för den nyvalda riksdagen den 3 december.

Med på pressträffen var också representanter från näringen. Eva Guovelin, Livs förbundsordförande, sa att förslaget ligger helt i linje
med den svenska livsmedelsstrategin.
– Det här kommer att bidra till att trygga jobben. Det kommer att bidra till att skapa möjligheter till nya jobb, sa Eva Guovelin och fortsatte:
– Vi har en effektiv och i stora delar högteknologisk livsmedelsindustri där duktiga livsmedelsarbetare producerar väldigt bra mat. Det är orimligt att det skulle vara en konkurrensnackdel i offentlig upphandling.
Elisabet Qvarford, vd för Svenskt kött, talade om betydelsen att veta varifrån köttet kommer. Organisationens ursprungsmärkning har fungerat som en framgångsrik påtryckning.

Att minska antibiotikaanvändningen är ett viktigt mål. I Sverige får till exempel andelen antibiotikabehandlade kycklingflockar inte överstiga 1 procent. Om regeringens förslag blir verklighet innebär det att samma krav måste ställas på importkycklingen. Inom EU ligger användningen av antibiotika skyhögt över den svenska. Inom kycklinguppfödning kan det vara så mycket som 20–80 procent av flockarna som behandlas.
Den nya lagen skulle innebära att den upphandlande myndigheten blir tvungen att kontrollera att de utländska uppfödarna lever upp till de svenska antibiotikakraven.
– Det är fullt möjligt att kontrollera, sa Maria Donis, vd för Svensk fågel.
En upphandlare kan begära in uppgifter från en utländsk producent om antibiotikaanvändning. Inom EU finns nationella övervakningsprogram, där uppfödare lämnar in uppgifter om veterinärmedicin till myndigheter och där dessa också gör stickprov.