Klubben på Danish Crown i Jönköping fortsätter att stöta på osäkra arbetskamrater

– Bara jag visar mig som huvud­skyddsombud får jag tio frågor och när de kan se att vi i klubben kan förbättra saker går man med i facket, så har det varit på min avdelning, säger Ronak Parmar.
Arbetsmiljöfrågor är mycket viktiga för att rekrytera nya medlemmar. På Danish Crown i Jönköping har de lyckats bra.
Under det senaste året skrev klubben in 20 nya medlemmar i facket.
Klas Gustavsson, ordförande i Livsklubben, säger att en del av förklaringen är den stora omsättningen på folk. Det var 2009 som köttpacken stod färdig och han tror att på dessa tre år har cirka 500 personer, kollektivare, strömmat igenom. Så visst finns det många chanser att värva nya medlemmar, men man ska komma ihåg att det inte är så lätt om det är många unga, och det är det på Danish Crown. Snittåldern ligger runt 30 år. Argumenten måste vara vassa för att de unga som inte har några kunskaper om vad facket är, ska gå med.
– Så var det för mig, säger Ronak Parmar. Jag visste inget om facket när jag gick på gymnasiet och började helgjobba här på köttpacken.

Smittande entusiasm
Det var för tre år sedan. Nu är han 21 år och har smittande entusiasm för både skyddsarbetet och fackklubben.
– Jag är duktig på att övertala. Och det är vad det handlar om. Det fackliga arbetet går ut på att övertala företaget att genomföra förbättringar. Det handlar om hjälpmedel för att få bort dåliga lyft, om arbetskläder som skyddar mot kylan, det är många saker, stora och små, som har betydelse. På min avdelning tyckte arbetskompisarna att jag skulle bli skyddsombud och så blev jag det och jag är också med i klubbstyrelsen, säger Ronak Parmar.

Allt kan gå fel, allt kan göras rätt
Att starta en ny facklig verksamhet är både krävande och roligt. Allt kan gå fel och allt kan göras rätt. Klas Gustavsson är klubbens tredje ordförande på tre år. Det säger något om svårigheterna. Klubben måste rekrytera medlemmar, lära sig förhandla med arbetsgivaren, få in fler personer i styrelsen, få allt att fungera. Det kräver inte bara entusiasm utan också en känsla av att det här kan vi och vi tänker inte låta oss skrämmas.
En sådan oräddhet som Klas Gustavsson och de andra i klubben, Ronak Parmar och Erik Eskilsson, vice ordförande, visar upp är väldigt hoppingivande. Även om problemen är många och stora så hittar de egna fackliga svar.
– Mitt problem är att jag bara jobbar helger. Schemat är sådant att jag jobbar 24 timmar under två dagar på helgen och så är jag ledig i fem dagar, säger Klas Gustavsson.

Trivs med helgarbetet
Han trivs bra med helgarbete, det är inte problemet, men det fackliga är det: Hur ska han få kontakt med medlemmarna? Det här måste klubben kompensera genom att få många fler aktiva, och se till att de som blir det kommer från så många olika skift och avdelningar i fabriken som möjligt.
Klas Gustavsson var en av de första som sökte jobb på Danish Crown. Det var 2008, då hade den ekonomiska krisen slagit hårt mot Jönköping och många gick arbetslösa, inklusive han själv. I det skedet började bemanningsföretaget Lernia rekrytera personal till den nya köttpacken.

Intervjuade i grupp
Lernia samlade ihop grupper med tio sökande som man intervjuade.
– Det var mycket människor. Rekryteraren frågade vilka som ville jobba helger och då tänkte jag att det här kan vara min chans att bli synlig och få jobb, så jag sa att jag gärna jobbade helger. Och det har faktiskt funkat mycket bra för mig, även om jag har familj och två småbarn hemma. Helgarbetet har gett mig tid att vara tillsammans med barnen i veckorna, säger Klas Gustavsson.
Arbetstiderna passade honom, men att vara inhyrd var inte något som han minns med glädje. Det var hemskt.
– Att ungdomar skulle vilja jobba som inhyrda för att det är flexibelt är bara skit­snack, det är bara politiker och arbetsgivare som säger det. De vet inte vad de talar om. Ingen som jag har mött har velat jobba som inhyrd. Det har bara nackdelar. Man vågar inte ställa krav. Och många vågar inte gå med i facket, fast det är just det som de borde göra när de är som mest utsatta.
Inhyrning är fackets stora problem vad det gäller organisering av medlemmar. Det borde inte vara så, men det är så.
Ett annat samband som går att slå fast är att om fackklubben fungerar bra på arbets­platsen så går arbetskamrater med. Det handlar om människor i ett kollektiv, kontakter dem emellan och naturligtvis resultat. Facket måste kunna visa upp några vunna förbättringar.

De måste utbilda sig
Varken Klas Gustavsson, Ronak Parmar eller Erik Eskilsson har någon tidigare erfarenhet av fackligt arbete. De måste utbilda sig och gå kurser.
Dessutom har de lokalombudsmannen Christina Pedersen att fråga. Hon är fortfarande med som förstärkning på förhandlingarna.
Erik Eskilsson, vice ordförande, säger att han snappade upp en hel del när han jobbade på Arla Jönköping. Det gjorde han i sju år och där finns en fungerande klubb och ordföranden i den känner han bra.
– En del av hur man resonerar som facklig har jag lärt mig av honom, säger han.

Maskiner och robotar
Köttpacken är en högt automatiserad anläggning. Målet har varit att få bort så mycket dålig ergonomi som möjligt, ersätta det med maskiner och robotar. Det är faktiskt lite omvälvande att se så många robotar, fem-sex stycken bakom höga skyddsstaket, som flyttar backar.
Danish Crowns köttpack har bara en kund. Det är Axfood med de rikstäckande butikskedjorna Hemköp och Willys. Om allt går optimalt ska en butik som beställer en vara få den efter bara 24 timmar. Köttet blir maximalt färskt och har lång hållbarhet i kyldisken. I köttpacken processas det, bitas, mals, skivas, packas och etiketteras för den speciella butiken.
– Det är många ryggar som sparas med den höga automatiseringen. Det är något som Danish Crown satsat mycket på, konstaterar Erik Eskilsson.
Maskinerna är de senaste på marknaden. Som verkstadstekniker rör han sig över hela fabriken och han har möjlighet att tala med många. Det ger möjlighet att också svara på fackliga frågor och att rekrytera nya medlemmar.
Han skulle vilja se att företaget satsade mer på utbildning så att operatörerna har möjlighet att utveckla sitt maskinkunnande, de flesta saknar skolning och har inte tekniska erfarenheter att bygga på. De kommer från olika jobb inom handel och vård.
Klas Gustavsson räknar medlemmar och konstaterar att de har lyckats ganska bra för att vara nya. Vid 2012 års ingång har de fått med 80 av 130 möjliga kollektivare.
– Det är inte så illa. Nu gäller det för oss att jobba vidare med fackliga frågor och rekrytering. Det är mycket som återstår. Vi har en tjej som är en jätteduktig försäkringsrådgivare, det är bra. Men vi har inte någon jämställdhetsansvarig och vi har inte någon som jobbar med det fackligt-politiska, det behöver vi.