Det behövs fler tolkar i det fackliga arbetet

Nr 10/2020

Illustration: Anna-Lena Lindqvist

– Det kan gälla korttidspermittering. Det kan vara medlemmar som inte vet vilken lön de ska ha eller hur fackets försäkringar fungerar. Många sådana samtal har jag tolkat, säger Hewar Ali Bedakh, klubbordförande på Fazers bageri i Eskilstuna, som kan både arabiska och kurdiska.

Språkkunskaperna gör att Hewar Ali Bedakh får rycka ut som tolk när region Öst behöver hjälp att förklara knepiga problem på jobbet som medlemmar som inte har svenska som modersmål står inför.
– Jag har varit med i många lokala förhandlingar som tolk tillsammans med ombudsmännen i region Öst.
Behovet av någon som kan tolka är stort i regionen.
– I region Öst har vi ordnat det så att jag var fjärde vecka avsätter facklig tid för att ta samtal på arabiska och kurdiska. Det kan till exempel handla om att förklara rehab processer eller arbetstidskontot, säger Hewar Ali Bedakh och tillägger:
– Till och med Livs medlemsservice använder sig av min hjälp. De säger till medlemmar att jag kan hjälpa till att förklara.

För två år sedan höll han en flerspråkig medlemsutbildning för medlemmar på Kronfågels slakteri i Valla, där det jobbar många med invandrarbakgrund och ett 30-tal olika språk talas.
Vid två tillfällen samlades medlemmar och förtroendevalda kursledare, sammanlagt nio personer, i Folkets hus i Katrineholm för att tala om facket och vilka rättigheter och skyldigheter en medlem har.
Han tycker att det vore en bra idé att organisera språkkunskapen så att det finns information om den på Livs hemsida. Där skulle det kunna framgå vilka förtroendevalda som har speciella språkkunskaper och som medlemmarna kan ringa till.Den förtroendevalde som tolkar får betalt av Livs för förlorad arbetsinkomst.
– Jag kan tänka mig att det skulle kunna stå på Livs hemsida att man kan ringa mig var tredje eller fjärde vecka vid en viss tid och så kan jag hjälpa till.
Han menar att det också blir ett sätt att rekrytera nya medlemmar.
– Många har inte en aning om hur mycket de ska ha i lön eller hur vårt arbetstidskonto fungerar. Dessutom är det ju så att om man hjälper en medlem som har problem så sprider det sig som ringar på vattnet. Möjligheten att få hjälp på det egna språket är viktig, säger Hewar Ali Bedakh.

Han har talat med några kamrater i klubbstyrelsen om att motionera om det till kongressen i Västerås nästa år.
– Kanske gör vi det. Jag vet inte.
Till Livs förra kongress 2017 i Malmö skrevs flera motioner om behovet av att göra Livs till en flerspråkig organisation.
Hewar Ali Bedakh var själv uppe i talarstolen och argumenterade för den saken. Han gjorde det först på kurdiska för att ombuden skulle förstå hur det känns att inte förstå och sedan på svenska.
Läser man protokollen från förra kongressen framgår det att det finns många arbetsplatser inom livsmedelsindustrin där anställda har svårt att förstå svenska. En del pratar inte svenska alls. Att förklara den fackliga idén för arbetskamrater som inte kan svenska är svårt.
Resultatet blir att många med utländsk härkomst väljer att inte bli medlemmar, skrev Livs förbundsstyrelse då i sitt utlåtande.

Neziya Rahman, klubbordförande på Pågen i Malmö och ledamot i förbundsstyrelsen, berättar att region Syd har skapat en lista med förtroendevalda som är intresserade att tolka.
– Det funkade bra i början när listan var ny men efter ett tag har det blivit svårt att hålla den aktuell. Många byter jobb, de slutar och nya börjar.
Neziya Rahman håller med om att det kan vara en stor fördel med en förtroendevald som tolkar när det är svåra ärenden. Det gäller att den som tolkar är insatt i fackliga frågor.
Själv kan hon turkiska, serbokroatiska, makedonska och albanska och har översatt och förklarat på dessa språk på bageriet i Malmö.
• Är det en medlemsservice?
– Ja, det är det.

•Hur ser du på medlemsutbildning på olika språk?
– Jag anser att alla ska lära sig svenska när de bor och arbetar i Sverige. Det handlar om allas säkerhet. Om man inte kan svenska kan man inte ta del av information som är viktig, om hur maskiner och dylikt fungerar på ens arbetsplats. Vi kan ge medlemsinformation på olika språk men medlemsutbildningen tror jag ska vara på svenska.
Det var förbundsstyrelsens linje och Neziya Rahman argumenterade för den på kongressen i Malmö.
– Jag tror att det är bättre att satsa på svenskundervisning på arbetstid, förslagsvis två gånger i veckan i två timmar vid arbetsdagens slut. Sådan SFI-undervisning fick mina arbetskamrater när jag började jobba för 20 år sedan. Då hade vi SFI-undervisning på arbetsplatsen. De kom från alla möjliga länder, Bosnien, Tjeckien, Rumänien och Nordmakedonien och så hade vi undervisningen på svenska.
Neziya Rahman menar att Livs och fackklubbarna borde driva denna fråga, svenskundervisning på arbetsplatsen i samarbete med till exempel ABF när det finns behov.
– Vi skulle kunna göra lokala överenskommelser. Om medlemmar inte kan svenska fullt ut kan de råka illa ut. Språket är viktigt. Om det är krångliga ärenden behövs en förtroendevald som kan tolka.
Om det är arbetsgivaren som har gett upphov till problemet tycker hon att arbetsgivaren också borde stå för kostnaden för den förtroendevalde tolkens förlorade arbetsinkomst.

Dorota Galik, klubbordförande på Göteborgs Kex i Kungälv, har polska som modersmål och har på senare tid tolkat vid förhandlingar om uppsägningar i fiskehamnen.
– Det finns ett stort behov av språkkunskaper inom Livs, inte bara polska. Det räcker inte med att översätta informationsmaterial utan tolkar behövs vid förhandlingar och det behövs kontinuerligt, säger hon.
Det är på de små arbetsplatserna som behovet är störst. På de stora finns ofta språkkunskaper i klubben.
– Det är ofta komplicerade frågor och det är viktigt att medlemmen verkligen förstår.
Hon har också varit med och översatt under medlemsrekrytering på arbetsplatser utan klubb där det varit många polacker.

Nina Forsberg, fackligt aktiv på Swedish Match och en del av Team 8 som jobbar med Livs satsning på medlemsrekrytering, är helt övertygad om att språkkunskaper är avgörande.
– Om jag åker ut till en arbetsplats och vet att det finns många med utländsk bakgrund från ett speciellt land, det kan vara ifrån Polen eller ett land i Asien eller Balkan, då önskar jag att jag kunde ha tagit med någon som kan tala det språket för det hade underlättat.
Gunnar Brulin

Relaterade artiklar