Fasta jobb viktigaste fackliga kravet på Nordic Lunch i Lindesberg

De gamla slitjobben i de stora fabrikerna automatiseras och försvinner. Samtidigt uppstår nya slitjobb kopplade till de sto­ra kedjorna inom detaljhan­deln. Det handlar om att ”montera” frallor, sallader och wraps vid ett löp­an­de band i ett kallt rum.
Smörgås- och salladsföretagen är hårt pri­s­pressade. Det är en bransch som inte har mer än 15 år på nacken och där företagen inte har råd att investera i maskiner för bättre arbetsmiljö, därför att villkoren är så osäkra.
Avtalen med kunderna – de stora detaljhandelskedjorna, bensinmackarna och tåg- och flygbolagen – är alltför korta. Det är en bransch som ännu inte har konsoliderats. Som ännu inte har byggt upp egna, starka varumärken, utan måste förlita sig på de andra, på kundernas egna märkesvaror, EMV.
Nordic Lunch i Lindesberg i Västmanland är ett av de stör­sta smörgåsföretagen i landet. Fabriken utanför Lindesberg stod klar 2005. Företaget har en omsättning på 196 miljoner och ägs av den stora norska Bama- gruppen.

Tredje ordföranden på tre år
På Nordic Lunch i Lindesberg är det som på många andra arbetsplatser inom branschen inte lätt att bilda klubb. Daniel Lindmark är tredje ordföranden på lika många år.
Men denna gång ser det mer hoppfullt ut, enligt Sunil Jayasoorija, som är en av Livs klubbildare och klubbutvecklare i Region Mitt, och mentor för Nordic Lunch-klubben.
Klockan närmar sig tio då vi ska vara i Lindesberg och träffa Daniel Lindmark som är nybakad ordförande sedan två månader. I bilen berättar Sunil lite mer om situationen. Det är en hel del som behöver förändras och förbättras, men det ska ske steg för steg med hjälp av lokalombudsmannen Ronny Lind och i dialog med företaget. Regionala skyddsombudet Veronika Fridh har hjälpt till med arbetsmiljöarbetet.
– Jag har sagt till klubben på Nordic Lunch att de måste säga till så att de får egen facklig tid. Det är viktigt. De måste bli frikopplade från produktionen så att de kan hålla styrelsemöten. De behöver ett eget rum, en fackexpedition, där de kan diskutera med varandra. Nu har de bara ett skåp som de kan låsa och en bärbar dator.

Oordning på anställningspapper
Det här är ett problem för fackklubben, men det största problemet för medlemmarna på Nordic Lunch är att de fortfarande inte har sina anställningspapper i ordning. De får sällan jobba på 100 procent. De går på 25, 50 eller 75 procent. Tidigare hade medlemmarna problem med att de inte fick ob-tillägget på helgerna, men det har löst sig.
Sunil har jobbat med klubben i ett år och han har så ofta som möjligt kontakt med någon i styrelsen. Nya medlemmar har strömmat till och det ser faktiskt riktigt lovande ut, även om det är en bit kvar till att klubben ska få eget förhandlingsmandat. Det är 70-80 anställda och mer än hälften är medlemmar, trots att det kan var tufft att betala fackavgiften när man inte har heltidsjobb. Det är många olika nationaliteter och språk.
Sunil är själv invandrare från Siri Lanka, där han jobbade politiskt för demokrati och rättvisa. I Sverige har han gått en rad utbildningar om hur man håller en modern fackförening levande. Båda sakerna har varit betydelsefulla.
– Medlemmarna ser att här kommer en som är invandrare, precis som en av oss, och han vill hjälpa oss med det här. Varför ska inte också vi vara med? Vi behöver en klubb för att bevaka att lagen och kollektivavtalet följs. Annars blir vi utnyttjade, det säger jag till dem.
I matsalen sitter Daniel Lindmark med en kopp kaffe och väntar på oss. Redan när vi börjar bekanta oss med varandra kommer några medlemmar som blivit tillsagda att de ska gå hem, fast klockan bara är tio och de har arbetstid till kl 12. De undrar om arbetsgivaren får göra så här. Kan de bara bli hemskickade två timmar tidigare för att det inte finns något jobb? De vänder sig till Sunil.
– Nej, säger Sunil. Har ni ett anställningskontrakt och schemalagd arbetstid ska företaget betala er. Man kan fråga er om ni vill gå hem, men man kan inte skicka hem er. Det är arbetsgivaren som ska leda och fördela arbetet. Om det är arbetsbrist måste han begära en förhandling om bemanning.
Sunil och Daniel säger till dem att skriva upp varje gång de blir hemskickade så att klubben får ett handfast underlag att utgå ifrån när man tar upp en förhandling om anställningskontrakten och arbetstiderna.

”Dialog – inte klasskamp”
Sunil vänder sig till Daniel och säger att han måste lämna en förhandlingsframställan.
– Det ska jag göra, men jag har sagt att jag förhandlar inte utan Ronny Lind. Jag behöver hjälp av lokalombudsmannen och det ska ske i dialog med företaget, det ska inte vara någon klasskamp.
Sunil är lite hårdare i attityden:
– Vi måste kräva att företaget följer MBL. Från och med nu måste vi börja förhandla. Annars blir medlemmarna besvikna på oss. Är man schemalagd till kl 12.00 ska man också ha betalt. De har inte rätt att bara skicka hem folk.
I två månader har Daniel varit klubbordförande, men han har 20 års erfarenhet av föreningslivet som aktiv i musikrörelsen, han är basist i ett punkband som heter Gulzot.
Daniel och de andra i styrelsen behöver gå utbildning, det är viktigt att alla kan förhandla och hålla i ett möte. Det finns ABF-kurser i styrelsekunskap. Sunil puffar för det och för Livs egen organisation.
– Den 11 april ska du skriva upp, då är det verksamhetsträff. Alla klubbordföranden i regionen ska träffas i Västerås. Det är viktigt att du är med. Det ska bli nomineringar. Vi kan samåka från Örebro och vi ger oss av kl 7.50.
– Det ska jag komma på, säger Daniel.
Hasse Petersson, sekreterare i klubben, kommer in i matsalen. Han har rast från mottaget (expeditionen) där han jobbar med att ta emot förpackade smörgåsar och sallader. Det finns två flöden: ett som går som bulk direkt till Axfoods terminal för vidare distribution, ett andra som mottaget själv postar till övriga kunder.
Hasse har varit skyddsombud i ett år. Han har gått de båda kurserna Bam, Bättre Arbetsmiljö, och Sam, Systematisk arbetsmiljö som skyddsombud över hela Sverige utbildats i. Arbetskläder är en fråga som han tagit upp. Dessa ska företaget stå för och gör det också. För att klara av att arbeta i kyla behöver man vara rätt klädd. I produktionen är det 12 grader och i mottaget (expeditionen) 4-6 grader.
Arbetskläderna har de alltså fått. Det har fungerat. Men andra saker är mer komplicerade. Eftersom mottaget är så pass trångt är det svårt att få in maskinella hjälpmedel. Lyften är direkt felaktiga, både för låga när de grå backarna står på golvnivå, och alldeles för höga, långt ovanför den ergonomiska axelhöjden när de staplas ovanpå varandra för att dras in i lastbilen.
– Det borde finnas höj- och sänkbara bord i mottaget, konstaterar Hasse.

Upprepade, ensidiga plockjobb
I produktionen är det fem linjer. Salladslinjen står stilla denna förmiddag. Att det finns så få maskiner leder till att det skapas många jobb, men de är ur ergonomisk synpunkt problematiska, eftersom det är frågan om upprepade, ensidiga plockjobb. När ostfrallorna görs används bara en skivningsmaskin och en inplastare, flow-pack. Längs bandet står ett tiotal personer, den ena efter den andra och brer på smör, lägger på pålägg och salladsblad.
Men att det är så få maskiner har också en fördel. Man kan tala med varandra och skämta under arbetet. De är 32 stycken i produktionen som jobbar med att montera sallader, baguetter, subb, ostfrallor, wraps, smörgåsar.
För arbetarna vid bandet är det livsviktiga jobb som de är mycket rädda om. Men man kan ändå ur arbetsmiljösynpunkt konstatera att arbetshöjden inte blir den bästa för dem som är längre eller kortare än snittet. Det skulle behövas höj- och sänkbara plattformar att stå på, så att alla kommer i rätt ergonomisk höjd.
Men det är svårt att få ekonomi i sådana investeringar, säger platschefen Mats Lang, eftersom avtalen med kunderna är så korta. Serierna är inte långa. De kan vara allt från 25 smörgåsar till 600-700, de största är på 800-900.
De monterade ostfrallorna färdas på bandet genom en lucka ut i mottaget och innan de läggs i grå backar vägs de. De har passerat kontrollstationer på vägen, där vikten och temperaturen checkas. Frallorna ska hålla 4-6 grader.
Order från butiker och mackar kommer hela tiden. När smörgåsarna och salladerna håller på att ta slut i butiken skickas orden iväg till grossisten Axfood som samlar ihop det och för det vidare till Nordic Lunch. Från order till leverans tar det 24 timmar.