Historien upprepar sig

Nr 3/2022

För hundra år sedan, 1922, föddes Mål & Medel. Det var ett minst sagt dramatiskt år. Det var strejk, lockout, löneuppror, namnbråk och dessutom bröstförkylning bland livsmedelsarbetarna. Sjukdomen fick ofta stora ekonomiska konsekvenser då ett doktorsbesök kostade en halv månadslön. 

Plötsligt avlider också tidningens redaktör, efter en kort tids sjukdom.

 

J

ag sugs in i historien när jag läser de gamla tidningsläggen, det är svårt att sluta, språket är vackert ålderdomligt och layouten är en helt annan än i dag. Det är få bilder och det är tätt, tätt mellan de olika inslagen, allt skulle få plats, inget skulle lämnas åt slumpen. Ett 

           reportage om jordens största chokladfabrik  – Cadbury, som låg i Worcester i England, i nummer 1 1922, är helt bildlöst. Att jämföra med idag då bildspråket har en central plats i journalistiken och vi vågar prioritera när vi nyhetsvärderar och låter vissa saker ta större plats än andra. Men trots att utseendet på tidningen förändrats mycket så slås jag av att många av frågorna är återkommande.

Det debatterades om nattarbete, det strejkades för högre löner och bättre arbetsvillkor. Många av vinjetterna är desamma som idag, men ibland med ett annat namn. Dödens skörd var till exempel dåtidens vinjett för avlidna.

Dock har flera av de yrkesbenämningar som fanns, inom till exempel bageriindustrin, försvunnit. Titlar som påminner om en svunnen tid, ugns- och trågarbetare, raskpassare, hjälptrågare och tredjer. 

Namnbråk inleder året. Det fanns en missbelåtenhet bland medlemmarna kring att tidningen bytt namn från Världsbladet till ”Mål & Medel, organ för Svenska Livsmedelsarbetareförbundet. Medlen: Organisation och Solidaritet”. 

Men Livsmedelsarbetareförbundet stod fast vid sitt beslut och gav svar på tal när det gällde namnförändringen. 

”Detta namn har valts åt tidningen med tanke på nödvändigheten av att förbundets medlemmar alltid ha målet klart i sikte och alltid vinnlägga sig om att förfoga över de bästa medlen”.  ”Mål och Medel ska bliva en allvarlig fackföreningstidning”, skrev representanter från förbundet. 

Det fanns även skribenter som trodde att de slapp skriva i tidningen eftersom den bytt namn. 

”De har alldeles tappat bort sig i den här namnförändringen och även redaktören för Slakteriarbetaren tycks tro att han är befriad för tidningsskriverier”, står det i nummer 1 1922. 

I samma nummer finns information om att Svenska bageri- och konditoriindustriarbetareförbundet och Svenska slakteri och charkuteriarbetareförbundet slagits samman vid årsskiftet 1921/1922 för att inrymmas i Svenska Livsmedelsarbetareförbundet. Sammanslagningen innebar att tidningarna Bageriarbetaren och Slakteri- och charkuteriarbetaren lades ner. Kanske var det bakgrunden till den skrivskolkande redaktören?

Sjukdom präglade flera av numren under 1922 och det är sorgligt att i nummer 3 läsa att den kunniga och omtyckta förtroendemannaredaktören, Anders Sjöstedt insjuknat. Läget är kritiskt både för Sjöstedt själv men också för utgivningen av Mål & Medel. Men tack vare gemensamma krafter inom förbundet och på redaktionen lyckades man komma ut med tidningen. 

I nummer fyra är det sista gången Anders Sjöstedt medverkar. I krönikeform tackar han de som lyckats få ut tidningen trots hans frånvaro. 

Sjukdomsförloppet eskalerar och i nummer sju kan man läsa en text som beskriver hur Anders Sjöstedt inte kan slita sig från redaktionen. Han vill bidra och brinner för att belysa de livsmedelsanställdas situation. Trots sin sjukdom och läkarnas rekommendationer, att vara sängliggande, besöker han förbun- det, ett sånt besök står honom tyvärr dyrt.

I nummer nio pryds hela första sidan av en dödsruna över Anders Sjöstedt.

Den sorgliga historien upprepas i modern tid när Mål & Medels chefredaktör Malin Klingzell- Brulin avled den 2 mars 2021.

Många av Livsmedelsarbetareförbundets medlemmar blev sjuka på grund av arbetsplatsförhållandena under 1920-talet och även senare. Det var ofta dragigt och kallt i produktionshallar och fabriker och flera drabbades av något som kallades för bröstförkylning. En sjukdom som kom smygande och som eskalerade i en hemsk hosta. Arbetarna försökte dölja den envisa hostan genom att gå i väg och hosta upp slemmet. Det påminner om nutidens coronatider då man knappt vågat harkla sig utan att mötas av misstänksamma blickar. 

Denna åkomma gjorde att flera medlemmar tvingades vara hemma från jobbet under lång tid. Det kunde få katastrofala konsekvenser för ekonomin, i en tid då det knappt fanns någon sjukersättning. Om läkare behövde tillkallas kunde detta kosta mellan 15–30 kronor, vilket motsvarade en halv månadslön för de flesta industrianställda. 

Det var förödande för en familj om mamman eller pappan inte kunde få hjälp mot sin bröstförkylning. Sjukdomen kunde dessutom bli kronisk och leda till döden. 

Detta blir starten för att vissa arbetare lyckas få beviljat sjukersättning av sin arbetsgivare.

Lönefrågor debatteras och granskades flitigt under tidningens första år. Svenska arbetsgivarföreningen gick vid nyåret 1922 till angrepp mot såväl andelsslakterierna som choklad- och karamellindustrifabrikernas arbetare. Arbetsgivarna krävde lönesänkningar på mellan 40–70 procent. 

I nummer 1 kunde man utröna en viss hopplöshet. Förhandlingarna inom choklad- och karamellindustrin hade nämligen strandat. ”Från vår sida har allt vad som stod i mänsklig makt att göra gjorts för att få en fredlig uppgörelse”, skriver Livsmedelsarbetareförbundet.

Svenska arbetsgivarföreningen ville avskaffa alla extra förmåner och att veckolön skulle övergå till timlön. Det stod att läsa i nummer 2 1922. Nyligen intervjuade Mål & Medel Louise Tidblom på Dafgårds, som lyfte sårbarheten kring just timlön. Frågan är tyvärr lika aktuell idag som för 100 år sedan. 

Det går så långt att det blir strejk vid två chokladfabriker i Malmö, Mazettis och Hultmans, på grund av hotet om stora lönesänkningar. Det blev en långdragen strejk, som pågick fram till nummer sju av Mål & Medel. 

När facket utlyser strejk svarar arbetsgivaren med en lockout, det vill säga att vissa arbetstagare stängs ute från arbetsplatsen. Med anledning av detta beslutade förbundsstyrelsen om ett understöd till de anställda, med sex kronor per vecka.

I tidningen hade man en egen vinjett under vilken man namngav strejkförbrytare, som man kallade strejkbrytare vid den tiden.

”Josef Österberg från Bollnäs och Svea Lundgren från Bjuv uppträda som strejkförbrytare hos Georg Fahlman i Hälsingborg och kunna dessa personer följaktligen icke bliva medlemmar av vårt förbund förrän annorlunda meddelas i vår facktidning”. 

Men trots segdragna förhandlingar och strejkuppror blir det precis som Livsmedelsarbetareförbundet förutspådde, slakteri- och charkuteribranschens löneavtal sägs upp av arbetsgivarna när de löper ut i oktober och i november, 1922. Förhandlingar inleds och rör i huvudsak två frågor; lönereduceringar, och avtalets löptid, som av Livs föreslås vara fram till den 1 januari 1924.

Första kongressen för Svenska Livsmedelsarbetareförbundet hölls den 9–13 oktober 1922. Det är inte helt överraskande få kvinnor i kongressrummet, inte ens en handfull syns på bilden. Men man ska också komma ihåg att 1922 har kvinnor i Sverige endast haft rösträtt i ett år. 1921 var det första val i Sverige där allmän rösträtt för kvinnor praktiserades.

I samma nummer, nummer 10–11, ser man också att en ny utgivare efter Anders Sjöstedts bortgång är utsedd, D G Lagergren. På kongressen beslutar man bland annat om att ”den lag som under de närmaste åren skall vara gällande för förbundets medlemmar, har behandlats och stadfästs”. 

Efter kongressen utses J.O. Ödlund som ny förtroendeman och Anders Sandén till ny ombudsman. Och i nummer 12, sista numret av Mål & Medel 1922, står det att J.O. Ödlund blir utsedd till ny redaktör för tidningen.

Mitt eget reporterperspektiv på Mål & Medel är kort, jag har vikarierat som reporter på tidningen sedan november förra året. Men att få dyka ner i tidningens historia har varit väldigt stimulerande. Det har givit mig stor förståelse och respekt för tidningens historiska betydelse för förbundets medlemmar. 

Relaterade artiklar